Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Raffa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raffa
Ralla
lyngh, hwar thw honom bestelle kan. 3:183.
Af Qveitan (Norskt namn på helgeflundran)
kan man först bå raaf och räkling skiära.
Spegel G. verk 196. ("Rekling, helgeflundra
skuren i strimlor och torkad. I förbindelsen
räf och rekling betecknar det förra ordet
helgeflundrans fenor, det senare köttet på
hennes sidor." Aasen. Jfr
Schiller-Lübben räf.) Se Nilsson Fauna 4:634—5.
Raffa, tr. Roffa, snappa. [T. raffen.]
Döden raffar å vägh alt hvad här achtas och
älskas. Stjernhjelm Here. 72.
Rafla, tr. Rabbla. Alt var der (i skolan)
väl, om man utan hinder kunde rafla utan
til en hop med gräl. Sv. Nitet n. 6. Rietz
raffla 2 (ravla).
Raflare, m. Skräflare. [L. rabula.]
hableur, raflare, pladrare, vidöpen i
munnen. Svedberg Schibb. 274.
Rafn, Ram, Ramn, m. Korp. [Isl. hrafn,
hramn.] Itt ögha som bespottar fadhren ...
thet moste raffnanar widh becken vthugga.
Sal. ord. 1536 30:17. The släpede them
(liken) vth för hund och ram. En liten Crön.
G 5 b. loot thera liik nogra daga liggia paa
gathunne för hund och rampn. Gust. 1 reg.
1:28. Jfr Nattraf(n).
Räfsten, m. Bernsten. raffsteen, electrum.
Comenius Tung. index.
Raga, intr. Ragla, vackla. [Isl. raga,
Nor. rage, D. rave.] ragha aff starkom dryck.
Es. 28: 7. Landet skal ragha hijt och tijt
såsom en drucken. 24: 20. en drucken raghar.
19:14. the raghadhe och stapladhe såsom
en drucken. Ps. 107:27. raga om kull aff
starck dryck. L. Petri Jes. proph. 28:7.
trään j skogen för allehanda stormwäder
ragha och kastas aff och til. P. Erici 5:
287 a. När grundvalen i enne bygning
runkar och raagar, så faller heela bygningen
öffuer en hoop. P. J. Gothus Fastapred.
147.
Ragalen, adj. Rent galen. [N. r av galen,
D. ravgal.] Är ikke then ra-galn, som
plågas af svart-soot? Lucidor B 2 a.
Rage kal k, m. SeDvalekalk. dräggen
aff raghekalcken haffuer tu drucket. L. Petri
Jes. proph. 51:17.
Ragel, n. Benragel, benrangel. Hans
tårre ragels skinn, som hungerns afbild visar.
Düben Boil. sat. 6. Jag log rätt vid mig
sielf åth karlens tome ragel. Ders. 18.
Ragelben, m. Döden. Här har den
bleka gäst, ... Den magre ragelben nu åter
varit fram Och en uprinnand roos bort ryckt
utaf sin stam. Rosenfeldt Vitt. 225.
Raggepung, m. ? en twedubell Ragge
pung — en bonde ragge pung. Skråord.
818 (1546).
Raggfas, m. Raggen, busen. Först vil
jag trefold ring med käppen kring mig skrifva,
Utöfver hvilken kretz ei någon måtte klifva,
At hon ei Raggfas ser, och må förtrollad bli
Af min besverjnings kraft och diefvuls
signeri. Kolmodin Qy. sp. 1:410.
Raggot, adj. Luden, en raggot
kläde-bonat (hispida vestis). Schroderus J. M.
kr. 225.
Rakel, n. [Jfr Fsv. rake, Isl. hråki; se
Rietz råke (rakkel), Kock Sv. ljudhist. 1:
356.] Spott, sputum. Schroderus Lex. 10.
Rakeplätt, m. Man med tonsur, munk.
Är iagh en Gudz man, som j migh spotzliga
kallen, thet är, en löss Rakeplet. P. Erici
5: 40 b. en kringskuren Rakeplätter. Skytte
Und. 38. Påwen medh sina Prelater...
hafver then ledha diefvulen, theras fadher,
insatt och til Rakapletter vigdt. A. Laurentii
Hust. 331. See på the Rakeplätterne, the gå
bleka under ansichtet, medh okämbat skegg,
medh theras sälsamma och grofva klädningar,
theras spitzige hättor. Laurelius Påf. anat.
278.
Rakeri, n. Afskrap, afskräde; gammalt
skräp. [Jfr Rietz rakkel.] Lind Ord.
Raket, n. Bollspel. [F. raquette, T.
rakete.] Rakethet icke kan bliffwe vprättedt
vdi graffwen på westre sijden om Slotzbroen.
Hist. bibi. 1:193 (1572). then Raket ban
måtte ... bliffwe vpbygd af bräder. Ders. 192.
lekte Hertig Carl med mig (Abr. Brahe)
rakeet. Lönbom Sv. arch. 2:7 (1594).
Rakhalsad, p. adj. Zions döttrar äro
hoghmodigha, och gå så raakhalsadhe. L.
Petri Jes. proph. 3:16.
Rakla, Råkla, intr. Rackla, harkla, hosta
upp, spotta upp. (Se Rakel.) En drinckare
... raklar. L. Petri Dryck. D l b.
Fyllehundar ... rakla up. Comenius tung-. 824.
At råkla (harkla) händer i synnerheet them,
som kämpas medh döden. Ders. 956. Jagh
hoostar och råklar all tijdha. Forsius Spec.
A 7 b.
Rall, Raller, n. Prat, sladder. Rall,
Sqvaller, Nugæ, Geschwätz. Schroderus
Lex. 22. Jag lemnar andras taal och rall.
Columbus Vitt. 116. Käre, halt upp medh
thetta titt sqvaller, Tu gör een tokott medh
sådant raller. Chronander Bel. D 8 a.
allahanda raller, falska och ogrundade
berättelser. Sylvius Curt. 639. Hvad gagnar
gifva uth så mycket fåfängt skvaller, Ett intet
rada opp med stålt storordigt raller? Düben
Boil. sat. 53. Det odiur (ryktet) som giärna
fahr med skvaller, Som tusend öron har och
tusend munnars raller. Pulp. 9. Gack ey
om med lögn och sqvaller, Falskhet, baktal,
skadligt raller. Arrhenius 64. Hon länar
örat ey åt gambla kiärngars raller. Keder
362. Rietz.
Ralla, intr. (Jfr Rietz.) 1. Flacka,
svärma omkring. Då såg man gammal varg
med getens unge ralla I vännligt skiämt och
leek. Eurelius Vitt. 9. Landslöpare, the
ther ifrå then ena orthen til then andra ...
moste vandra och ralla. Kemner 15. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
