Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ribald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribald
— 678 —
Ridmästare
Ribald, Rabald, m. Lätting,
landstrykare. [Mlat. ribaldus, Isl. ribbaldi, Mnt.
ribalt.] ribalder och ståtare (tiggare). O.
Petri Svar till P. Elice h 8 b. Skalckar och
Ribalder som på Landzbygdenne vnder diekna
nampn gå effter almoso. L. Petri Kyrkord.
84 a. en Ribald eller omvräkiare (går) uthur
thet ena huset i thet andra. Schroderus
Hoflef. 156. hvilken ... sig inställer at gåå
för något lijk, utan han ther till budin ähr,
hafve ingen penning af dödehuset at fodra:
... ähr tädh een Rabald, tå sätias i häfte
vidh vatn och brödh i tw dygn. HSH 31:73
(1661). afskaffa alla raballer, som man them
kallar, sampt omflytande personer, som här
inträngia sigh i huus, Pædagogier eller
annan action. HSH 33: 295 (1650). Se
Drifte-d j e k n e.
Ribalderi, n. Kringstrykande. Skal icke
tilstädias, at dieknana gå alt för länge på
bygden effter theras almuso, ... ey heller
bedriffua theras ribalderij. Stjernman Riksd.
1:93 (1529).
Ribbelikratt, n. Afskrap, slödder,
hop-rafsadt folk. [D. ribbel og krat Molbech
Ord. o. Kalkar.] the Danske wore widh
pass 200 hästar och 350 till footh, allehanda
Ribbelikratt,.. . the wore swåra illa vtrustat.
Brahe Gast. 1 kr.
Rick, n., se under Rack.
Ricka, intr. Flacka omkring, löpa hit
och dit. (Jfr Rietz 533 a.) Fast sällan then
sielfver i huus haar godt dricka, Som offta
till andras öhltunna vill ricka. Törnevall
E 5 a.
Rid, m. och f. Tid. [Fsv. ridh, f. o. m.,
Isl. Iirfå, f.] intagha Hallandt ok Sköne med
retta, som i longan riid med orætto her vndan
varit hafwer. Gust. 1 reg. 1: 57. Han ... liffde
än tå ena longa rijdh. Tob. com. A 4 b. den
långa rijd, som Väduren och Oxen, Ja all
den stiärnehäär kringlupit jorden rätt.
Eure-lius Vitt. il.
Ridd, f. Redd. vi hamnat här Uppå en
illak ridd. Spegel Tillsl. par. 87.
Riddar Röd, falsk, bedräglig, förrädisk
person. (I en tysk medeltidsdikt omtalas en
riddare med rödt hår och skägg, som
betedde sig falskt i striden. Se Arkiv för Nord.
filol. 1:10 o. Feilberg Ordb.) sådana
Rid-der röds partij och onde menniskior. L.
Petri Kr. 35. bröder wid (till) Riddarööde
The äre ännu ey aldeles döde. Hist. och
polit. visor 204 (1598). Hoffskrytare,
ridder-rödh och trappedragare, hvilka gemeenligen
i hofflefverne pläga vanka. Skytte Und. 41.
Baakdanter, trappedragar och riddar röö.
Tisbe 65. O älendighe Konge barn, För them
ställes sådane garn, Hälst aff the månge
Ridder rödh, Som gemeent är i theras brödh.
Messenius Signill 22. hofftienarenar,
Ridder röö och hyklare föllo nider för konungens
fötter. A. Laurentii Verld. speg. 354. Rey-
nick Foss then Riddar rödh, Som oss kom
i then sorg och nödh. R. Foss 31. een
Tur-bator och Ridder röö Aff een händelse sackta.
framsmögh. S. Brasck T. krig. G 4 a. Een
falsk riddar rö I hofvet hålls kiär.
Lind-schöld Vitt. 191. Klaffare och Riddare rödh
föra mången i ångest och nödh. Törning 95.
Riddar Röd var strax tillstädes, vrängde och
bar saken strax annorlunda före. Brahe
Tänk. 88. ther finnes för monge röde
Rid-dere ibland (Danske konungens omgifning),
the ther bäre mere ondt malt till gildes än
gott. Gust. 1 reg. 13:15.
Riddarsporre, m. 1. Blåklint, örten
Riddarespåror, medh sitt sköne
himmelblå-färge blomster, hwilket blomster är påseende
såsom en spöre klingra. A. Simonis Yllb.
(ett sådant blomster bliffuer allermest funnit
i roghåkrar och hweteåkrar. när som the
ståå j sijn mogenheet. Dens. Y12 a.) — 2.
Ett slags bakverk. En härlig mjölk i deras
bunkar Til riddarsporrar, våfflor, munkar.
Dalin Vitt. 5:119.
Riddermätig, adj. Ridderlig. [T. [-ritter-mässig.]-] {+ritter-
mässig.]+} Massanissa var en riddermätigh
man och hadhe ... begångit månge loflighe
bedriffter. Schroderus Liv. 369.
Ridderskap, n. Ridderlighet, tapperhet.
[Isl. riddaraskapr, T. ritterschaft.] Thetta
bodhit befaler iach tigh min son Timothee,
effter som propheciener äro om tigh
föregångne, ath tu vthi them brukar it gott
rid-derscap. NT 1526 1 Tim. 1:18. (Bib. 1541:
brukar tigh som en godh krijgsman.) Alt
titt ridderscap är nederfallet, Man wenter aff
tigh intet synnerlighit ridderskap meer. Balck
Krist. ridd. G 3 b. Pauli ridderskap, huru
frijmodeliga han stodh dieffuulen emoot.
P. Erici 4:87 a.
Ridesmåsven, m. Ridknekt. (Jfr
Kalkar 3: 595 b.) konungh fredericks
ride-smosuen, thenne breffuisere. Gust. 1 reg.
5: 79.
Ridfogde, Redfogde, m. En
tjensteman, ungefär motsvarande senare tids
kronofogde. (Jfr Kalkar 3:594 b.) wår
Riid-fogte her wedh Gripzholm. RR 7A 1548. thu
haffwer skicket Ridfougterne vt j länet och
låter tage vp skatten. Fin. handl. 7:128 (1544).
Schattenn och andre partzeler som
Ridfog-terne vpbäre, leffwerere och göre redhe före.
8:86 (1551). Ridfogterne wpbäre samme skatt
hwar wdi siit fögderij. 8:217 (1555). Wij
achte och icke gagneligitt eller affnödhenn
ware, att hafwe såå månnghe Redfougther j
Nyslottzlhäenn ... vthenn såå månge I kunne
tenckie behöffwes till vttkräffuie och
inne-haaue wår och Chronones schatt och ingieldh.
10:8 (1561).
Ridkjortel, se Red kjortel.
Rid kyrka, se Redkvrka.
Ridmästare, m. Ryttmästare. [Mnt. [-ride-mester.]-] {+ride-
mester.]+} Så skole och alle, bådhe håffmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
