Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rännestake ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rännestake — 695 — Rätt
Rännestake, m. Lans, tornerstång. högg
han til medh spårarna och satte häftigt til
Tarquinium medh en rännestaka.
Schroderus Liv. 67. beväpnade medh spetzer,
rennestakar och långe värior. Ders. 383.
rän-nestakar 10 alnar långe af ren furu eller
ask. RR 20/s 1620.
Ränneverk, n. Ett slags jernsmide. (se
Rinman Bergv. lex.) (Från Tyskland skulle
anskaffas) godhe Hammerszmeder och the
szom wiste thenn rätte konstenn med
ränne-werck. RR°ldl544. rännevärks-jern.
Stjernman Com. 3:418 (1666).
Rännflen, m. Flygvärk. (Jfr Flen.)
Rennflenen eller flygande skörbiuggs
gich-ten. U. Hjärne Surbr.il. värken och
ränn-fleenen... i ledarne. Lindestolpe Fross. 44.
Rännil, Rännel, m. Strömfåra,
vattendrag. Denne flodens vatn är til hälften af
sin rännel sött. Peringskiöld Jord. 17.
up-drager han (strömmen) uti sin rännil en
liten flod. Ders. Thesse floder inom sina
ränlar intaga Assurs land, såsom uti et sköte.
Ders. 21.
Rännpost, m. Rännposten kallas, när
■bref afskickas uti angelägne ärender til
någon viss ort, utom den tiden då de vanlige
posterne afgå, och föres af en postillon,
hvilken omväxlas ombyte ifrån ombyte.
Stjernman Com. 6:469 (1718).
Rännskede, n. ett rännskede (eller
fier-dingsvägh). Comenius Tung. 762.
Ränsel, m. Rännsnara? Slå räntzlar kring
hans ben och binden (bind honom) fast vid
trädet. Hesselius Zal. 24.
Ränta, f. 1. Uppbörd, skatt, tagha vthaff
Konungens träszel, thet är aff then rento
hinsidhon elffuen. Esra 6: 8. j icke macht
haffuen at leggia någhon vthskuld, toll, eller
årligha rento på någhon Prest. 7:24. Tå
vthskickadhe Konungen Heliodorum sin
Ca-mererare,... han skulle j Syria och Phenice
rento vpbära. 2 Macc. 3: 8. Och hwadh
årligha til offer behöffdes, thet wille han
aff sinne eghna rento giffua. 9:16. Mattheus
satt widh tollen och achtadhe ther på sijn
rento. L. Petri 3 Post. 6 b. — 2. Inkomst,
underhåll, the skola haffua theres rento,
som arbeta j Euangelio. O. Petri 1
Förman. B 2 b. Tesse (prelaterna) bore
fruch-tan att the skulle mista theras stora räntor.
Svart Kr. 115.
Ränte kl öster, n. Kloster, som
underhölls genom afkastningen af donationer.
ther renthe kloster woro, skulle the regeras
aff noghen god frelszis man Och huad öffuer
wore, sedhen klosthers personer hade siith
redelige vphelle, ther skulle han göra
Kro-nonne tienist före. Gust. 1 reg. 6:147. rentthe
klosther haffua monga landboor, ther the
medt begifftede (doteradé) äre. 6:157. Jfr
Tiggekloster.
Räntener, m. Räntetagare. [T. rentener.]
the som byggia och bo uti städerne, vare
sig borgare, arrendatorer, rentenerer.
Stjernman Riksd. bih. 297 (1629). Räntenerare
och de som inge fäste gods åtte.
Schroderus Uss. F4a.
Räpa, intr. Rapa. varder hon (rättikan)
ätin om morgonen, tå gör hon at räpa. A.
Månsson Ört. 74.
Räppa, se Reppa.
Räpte, n. Sparrar, takstänger. (Se Rietz
räffte.) H. Brask (Gust. 1 reg. 4:405).
Räta, tr. Resa. Åkerfrucht som räter sigh
upp i halm och bär ax. Comenius Tung. 127.
Räta, intr. Sätta mjölk eller uppfyllas
med mjölk i spenarne mot slutet af
dräg-tighetstiden. [Isl. rcetast, se B. Hald.] Så
snart koen börjar räta, måste hon hafva sin
rätegif, som det kallas, och då får koen
hö 3 gånger om dagen. Carleson 349. En
ko som står på rätande jufver, som snart
skall kalfva. Lind Ord. — Äfven om
qvinnor: Räta, gå i väntande dagar, vara på
fallande fot. Lind Ord.
Rätt, m. Them wil iagh befala retten
(lemna domsrätten), at the skola döma
öffuer tigh effter sin rett (lag och rätt). Hes.
23:24. så skal retten (domen) gå offuer idher.
Dan. 2:9. Tesse äre the retter (stadgar)
som tu skal ditt folck föregiffua. 2 Mos. 21:1.
Om någhor saak j retta (i afdömande)
warder tigh förswår. 5 Mos. 17:8. wil iagh
wara j retta (gå till rätta) medh honom,
Therföre at han sigh så emoot migh
förgripit haffuer. Hes. 17:20. han satt för retta
(på domstolen), och lät Paulum komma
fram. Ap. gern. 25:6. om min Herre drucke
migh til, skulle iagh icke heller göra
honom rett (besked, svara på skålen) och stå
lydhnon? L. Petri Dryck. E4b. iagh...
gör rätt för tildrucket. Ders. E 5 b.
Rätt, adj. 1. Rät, rak. thet krokot är,
skal rett warda. Luc. 3: 5. Beredher
Herrans wägh, görer hans stighar retta. 3:4.
the rettferdighas stijgh gör tu rettan. Es.
26: 7. wij wilie dragha retta landz stråtena,
huarken wikandes på then höghra sidhona
eller then wenstra. 4 Mos. 20:17. Och
haffuer sönderbrutit -idhart oock, och haffuer
lätit idher gå retta (upprätta). 3 Mos. 26:13.
— 2. wij haffue syndat, och olydighe warit,
therföre haffuer tu medh retto intet skonat.
Jer. klag. 3: 42. I skullen medh retto wara
the som weta hwadh rett är. Micha 3:1.
Rätt, adv. Just. Rett på samma daghen.
1 Mos. 7:13. thet war rett på then tijdhen
tå första wijnbären woro moghen. 4 Mos.
13:21. Thet är rett thet samma diwret som
iagh sågh. Hes. 10:15. Scriff thenna
daghen vp, Ja, rett thenna daghen. 24:2. tå
alt war stilla och tyst, och rett midhnatt
war. Vish. 18:14. iagh ... är rett nu
kommen. Jos. 5:14. gåår tijt vp, rett nu finne
j honom. 1 Sam. 9:13. Rett tå iagh så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
