Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Silfverglitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfverglitt
— 716 —
Sinka
guld och silff gräffuer. 1 Macc. 8: 3. Och
weter, at j icke medh förgerigelighit silff
eller guld igen löste ären. 1 Pet. 1:18.
Silfverglitt, n. [Mnt. sulverglede.]
Sölff-gledh. B. Olavi 29 a.
Silfverskrifvare, m. Skrifvare vid (kungl.)
silfverkammaren. lott... Erick then 14:de
... upväga genom H. K. Maj:ts sölfskriffvere
Olof Knuttzson ... högborne Furstinnes och
Frues Fru Annas... brudeskatt. Lön bom
Uppl. 2:15 (1563).
Silfversmed, m. Silfverarbetare. ther
war en sölffsmedh benempd Demetrius, som
giordhe silffuer tempel till then affgudhinnan
Diana. NT 1526 Ap. gern. 19:24.
guldsme-dher och silffsmedher. Vish. 15: 9.
Silja, f. (Jfr Sel ja.) han them j oket
och silior spent. J. Erici Dav. ps. 188 b.
Törnar, silier, selar. Brahe Oecon. 101.
Silke, n. Siden, kledde honom j hwitt
silke. 1 Mos. 41:42. klädha sigh vthi reent
och skinande silke. Upp. 19:8. The som
tilförenna vpfödde woro j silke, the moste
nu liggia j treck. Jer. klag. 4: 5. then som
silke och krono bär. Syr. 40:4.
Sillbysa, se By sa.
Silände, se Si dl än de.
Siman, m. Omanlig karl; en man som
står under toffel. [T. siemann, eg. [-honman.]-] {+hon-
man.]+} Til Siman tu tigh icke göra läät, Ty
Gudh haar skapat tigh effter sitt belät, Och
vil at tu skal vara en man, Hustrun skal
tigh lydha försann. Leuchowius 274.
Sime, m. Band, tåg. [Isl. simi.] The
bundo honom medh reep och sima. O. Petri
Jesu pina I 4 b.
Simpel, m(?). Ett slags dans. Courant,
simpel, minuetter Passa ey för bonde fötter.
Rosenfeldt Vitt. 244.
Simpel, adj. Enfaldig, oerfaren, j lathe
prænthe visor och latha vtspringa ... bland
then simpel menigeman. Gust. 1 reg. 4:32.
twbba eth simpelt och menlöst barn. 4: 859.
simpelt folk säter större troo til en helig
man än til gudh. O. Petri Svar till P.
Elice g 3 a. thenna Scrifft... ståår them
allena öpen, som eenfallighe och simpel äro.
Försp. till G. Test.
Simpelhet, f. Enfaldighet, enfald,
oför-stäldhet, rättframhet, eder simpelhett ...
mykit wålder, att thet regimente (utöfning
af biskopsembetet) som i föra, går jntit wäll
till. Gust. 1 reg. 7: 58. biscop Måenses
openbara forredarij och mishandell bliffuer
(i Danmark) honom recknat for simpellhett.
8:148. Simpelheet är ey heller altidh godh
Vthi wichtige handlinger och saker. En liten
Crön. K 7 b.
Simper, Semper, Sämper, adj. 1. Fin,
förnäm, then stora sempra werldenes weka
gudh, nemligha bukzens tienest. P. Erici
1:14 a. — 2. Blyg, förlägen, tillbakadragen,
återhållsam. I ståån så simpra och säfver-
liga, godt folk! Courage! Gifven hvarandra
händer. Lagerström Mad. Apr. 96. Mången
super i mjugg, men mest är simper i
sällskap. A. Nicander Vitt. 181. — 3. Sipp,
tillgjord. Jag älskar blott sanning och liflig
natur. En mine af min Iris, dess endaste
blink Utskämmer de simpras utprålning och
smink. Dalin Vitt. 3:117. Sämper. Lind
Ord. Jfr Rietz.
Simpert, Sempert, Sämpert,adv. Sippt.
Bucksera, buga, gå så simpert nätt i dans.
Rydelius Vitt. 79. Den andra (jungfrun)
simmer fram, som hon på hiulen runne,
Sempert och nippert nog. Cup. o. Ven.
kärlekskrig Alb. När de äta ihop med sine
älskare, så sker det hel småt och sämpert
(Fr. elles font les délieates). Österling
1:395.
Simpliga, adv. Simpelt, enkelt, man
kunde jw wel predika euangelium så at man
sadhe thet fram simpliga. O. Petri 1 Post.
79 b.^
Sin, pron. pers. genit. Sig. och sågh twå
Hebreeska män tretta sijn emellan. 2 Mos.
2: 13. gick huar och en heem til sijn.
Dom. 9:55.
Sin, pron. poss. Om någhor tagher sina
syster, sins fadhers dotter, eller sinne
mo-dhers dotter. 3 Mos. 20:17. ingen
men-niskia gånge vth genom sins hwsz dör in
til morghonen. 2 Mos. 12:22. Så få nu
mannenom sina hustru jgen. 1 Mos. 20: 7.
och smorde altaret medh all sin reedhscap,
twättokaret medh sinom foot. 3 Mos. 8:11.
han satte haffuena sitt mål. Ord. 8: 29. hoo
weet hwadh menniskionne nyttigt är j sin
lijffztijdh. Pred. 7:1. Herren hölt Caleph
widh lijffs kraffter alt in til sin ålder. Syr.
46:11. Jason, som sin brodher jfrå sitt
embete driffuit hadhe. 2 Macc. 4:26. man skal
loffua och prijsa Gudh för sina stora nådh.
L. Petri Dial. om nattv. 11 a.
Sindel, n. Ett slags tyg. [Mnt. sindel>
sindal. Se Schlyter Ord.] Hon gör
syndel och bortsäl thet. L. Petri Sal. ord.
31:24. bindt sindel om hatten, dragh longa
och svarta sorghaklädher. J. Rudbeckius
4 Pred. D 4 b.
Sindeldort, n. [D. sindeldort, sidendort
Kalkar, Mnt. sindeldort, sindeltort,
"bom-bycina textu simplici tela subserica torta".]
Hossor och Tröya aff Damask eller Sindil
Dort. Skråord. 329 (1574). Jfr Sidenart.
Sindra, intr. [T. sintern.] ehvarest här
och där i berget en rostfärga eller odugelig
witterung är anflugen, at ett vatn råkar sijla
sigh emillan klyfftorna och medh det samma
oos sig indräncker och sindrar, gifver det
strax en jernachtig smaak. U. Hjärne
Vatt. 27.
Sinka, Zinka, f. Zinkhorn, n. [T. zinke.]
Buccina, zincka, skalmeya, häär horn.
Var. rer. voc. 0 4 a. Skallmeya, Zincka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
