Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sinselera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sinselera
— 718 —
Sjelfdiktad
Tung. 855. Altså önskar iag,... at han vore
något sinrijk och med det förstånd begåfvat,
at det icke fölle honom svårt min ...
mening rätteligen begrijpa. U. Hjärne Vatt.
Alb.
Sinselera, intr. Kasta sitt vatten.
Pojkarne ... sinselerade i värieslidan. Weise 38.
Sint, p. adj. Sinnad, hågad, vij til eder
opvacht stå, vij äre sint’ At föllie eder foot.
Stjernhjelm Fredsafl 20 intr.
Sinterör, n. Ett slags skjutgevär. [Mnt.
sintror.] en hoop wed pasz alinszlonga
zint-rör. RR 8/a 1544. Wij haffwe och
vndfån-gitt thet sijnteröör, tu oss tilhonde skickett
haffwer ... Är wår willie, att thu oss ännw
ett annedtt röör bestyrer, ... dog icke så
longtt szom thett andre war. och att panien
(fängpannan) mötte så giord wärde ther till
att hon sielff igen ginge öffwer
sijnttepul-weredtt, szåsom vpå the andre almenneligh
sijnntteröör. RR 1545. Doch skulle the
som spedzer brwke, icke thäss mindre
förskaffe sig små sinthe rör thett meste the
kunne, effther man och them medh
Sped-zerne wäll före och brwke kan. Fin. handl.
8:326 (1555). Sijnterör medh hulster ... huilke
rör ... thw må deele vtth både ebland hingxte
rijdere och andre, som till hesth emott
fienderne brugte bliffue skole, synnerliige atth
the som mannelige och dwgelige karrer äre,
mötte haffwe tw eller trij rör. 8:342. — Se
under Fjäderspjut och Vedemess.
Sintflaska, f. Krutflaska (till sinterör).
Hist. handl. 2:30 (1548).
Sinthake, m. Ett slags skjutgevär. (Jfr
Hake.) Hist. handl. 1:26 (1543).
Sintlås, n. Hjullås. De långa skjutgevären
hade särskilda namn efter låsens olika
beskaffenhet, hvilka voro svamplås, luntelås,
snapplås och sintlås. — Till snapplåsen
nyttjades flinta, till sintlåsen fyrsten.
Adlersparre Afh. 221, 222. (Se Fyrsten.)
Sintnyckel, m. En sintnyckel eller
spän-nare nyttjades alltid till sinte- eller hjullås,
för att dermed uppdraga eldstålshjulet.
Hamilton 204.
Sipp, n (?). Sipp min, sipp utlåtelse. Hon
putsar sig rätt grann, och gör med munnen
sipp. Kolmodin Qy. sp. 1:199. Hon är en
superfin silkes docka, som vil ei giöra annat
hela dagen, än sittia för en spegel och giöra
sipp. Sv. nitet n. 5. Flickan snörpte mun
och ville säga sipp. Livin 17.
Sippa, f. sijffpa — hvijt sijffpan och blå
sijff|pan. Rudbeck Att. 2:230.
Sirat m. En ro för sina män, en
zirat för et hus. S. E. Brenner Dikt. 1:78.
Sis, se C is.
Siska, f. Grönsiska. [Mnt. sisek.]
Siske-buren, benämning på ett häkte i Stockholm.
wardt them ... tilsagt at the skulle stella
borgan, doch wille the jcke, ... ther fore
worde the iiij satte i sisekeburen. O. Petri
Tänk. 445. låter någen köpman sigh befinna
i schepet när thet tillades, med mindre
Tullenärens tienere dher och så tillstädes
äre, dhenn samme böte tiyo daler och sittie
fem nätter i Siskeburenn. RR 12/1 1577.
(Stjernman Com. 1:279 orätt Tijkeburen.)
Sislag? Den käcka nächtergaal han ymssa
höra lätt Sij slaag Sifflöit och drill på
tusend-konstigt sätt. Columbus Poet. skr. A 2 a.
Sissare, m. Sax. [E. cisers, scissors;
F. ciseaux.] Forfex, ciszere. Var. rer. voc,
K 4 a. Se Rietz sas.
Sist, adj. hade dhe same szeller ... när
giordt hans siste, så ath han mett stortt platz
kom mett liffuett i frå theris hender. Gust. 1
reg. 11: 42. — På det sista, på sistone,
slutligen. Daniel på thet sidzsta kom för
migh. Dan. 4: 5. annerledhes haffuer hon
(messan) nw på thet sidhsta wordet hallen.
O. Petri 1 Mess. A 2 b. — Åt sista, senast
dett footfolck som hijt uth ähr destineret
mötte och öfuerkomma i Maio eller Junio
åth sidste. A. Oxenstjerna (HSH 38:254).
— Adverbialt. wij nu i sistes skrefwe eder
till. RR 12lis 1545. then hielp her j
Stoc-holm nw sisthens beleffuad war. Gust. 1 reg.
3: 263. wi i siistens ifrå vpszala gåffue edher
til kenne wår wilie. 6:195. på sidzsten, på
sisston. O. Petri 1 Post. 35 a, b.
Sistedom, m. Yttersta domen, (the)
troodde ingen sidstedom. P. Erici 5:150a.
Sitta, intr. Sitta åt sig, maka åt sig,
gifva plats. Rumet är migh förträngt, sitt
ått tigh, at iagh må boo när tigh. Es. 49: 20.
Sjelf, pron. trää som fröö haffua j sigh
sielff. 1 Mos. 1: 29. j kunnen see och weta
aff idher sielff. Luc. 21:30. dödha syndena
vthi oss sielff. Förspr. till Rom. En är
ensam och icke sielff annar (har ingen med
sig). Pred. 4: 8. Hwar nu någhor talar medh
tungomål, thet göre han sielff annar, eller
på thet mesta sielff tridie (så tale två eller
högst tre). 1 Cor. 14:27.
Sjelf beden, p. adj. Sjelfmant. Alt sådant
giorde man sielffbidhen. L. Petri 2 Post.
265 a.
Sjelfbegärlig, adj. all sielfbegiärligh
väl-färdz flijtvänlige önskningh af gudh
alzmech-tigh. HSH 30:231 (1658). Vij önska af alt
vårt hierta, at Gud ville nådel. uppehålla
E. K. M. vidh al sjelfbegärlig vählmågo.
Bidrag 3: 76 (1686). Önskar här medh then
gunstige läsaren en sielffbegiärligh välmågo.
U. Hjärne Surbr. föret. 4 b. Lycka till att
njuta All sjelfbegärlig sällhet! Bellman
6:220.
Sjelfbrinnande, p. adj. Sjelfantänd.
them syntes wel en sielffbrinnande eeld.
Vish. 17:6.
Sjelfdiktad, p. adj. biscopena och
kyr-kienes formen ... haffua dagliga her til dagx
slagit vpunder sig sommt med ... sielffdictade
gudz thiænist then gudh aldrich budit haffuer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
