Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skid
— 734 —
Skifverör
vppå Latijn til seyandes Ordinatorem Missæ.
L. Petri Dial. om mess. 15 b.
Skid, n. [Isl. skid.] 1. Klufvet trästycke
(till gärdsle). [Fsv. skidh.] gård af skid och
stafver. Kolmodin Qy. sp. 2:243. — 2.
Snöskida. Skijdh,Talaria, Reitschuh.
Schroderus Lex. 47.
Skida, tr. Klyfva, hugga ved.
Hel-singius.
Skidd, n. Huggen ved. Helsingius.
Jfr Skid 1.
Skidekarl, m. Skidlöpare. The
Finmarker säijas varit godha bogaskytter och
skij-dekarlar. L. Petri Kr. 29. sände .. .
skide-karar the ther genom natt och dagh droge
genom skogen. Svart Kr. 17.
Skidkräk, n. xoXeörctepa eller
Vagini-pennia, Skijdkräk. Lindestolpe Färg. 31.
Skifta, tr. 1. Dela. skifft håren ... jfrå
hwart annat. Hes. 5:1. Ther woro gånger
...skiffte vthi kamrar. 41:5. Nattena skiffte
man j förtijdhen j fyra wechter. Matth.
14: 25 (glossa). — 2. Byta om, förändra, så
snart Jesus talade något ord,... strax skeffte
the thet och wrengdet. L. Petri Chr. pina
m 7 b. thet är wel sant, at Christus någor
ord hade hafft om Tempels nedherslagh,
Men the samma orden skeffte thenna falska
witnen icke rett effter honom. Ders. V 5 a.
— B. Skipa, skifftha lagh och reth j blandh
the godhe menn. Gust. 1 reg. 3: 8. skiiptha
medt huar man lag och reth. 3: 54.
Skiftare, m. Skiftesman, hoo haffuer
skickat migh til Domare eller skifftare offuer
idher? Luc. 12:14.
Skifte, n. 1. Afdelning, ordning. Tridie
parten aff idher, hwilkens skiffte om
Sab-baths daghen vppå gåår, skolen hålla wacht
j Konungs hwsena. 2 Kon. 11:5. Presten
Seraia aff första skifftet, och Presten
Zepha-nia aff thet andra skifftet. 25:18. -en Prest
vthaff Abie skiffte. Luc. 1:5. tå han j sitt
skiffte skulle hålla sitt Prestaembete för
Gudhi. 1:8. — 2. Hvarf, gång. the
(vågorna) foro annat skiffte vp j himmelen,
annat nedher j affgrunden. L. Petri Dav.
ps. 107:26. — B. Tid, tidslängd, tidskifte.
icke nw saadane waror saa mykit hit wp j
ländit föres som the ith skiipthe för noghen
forlidhen år sidhan fordhe bliffue. Gust. 1
reg. 3:94. The wechtare j Ephraim höllo
sigh itt skiffte in til min Gudh. Hos. 9:8.
Och bliffuo the ther’medh Läriunganar itt
gott skiffte. Ap. gern. 14:28. hoo henne
(episteln till Ebr.) scriffuit haffuer, är
owit-terlighit, och wil wel itt skiffte owitterlighit
bliffua. Försp. till Ebr. nu jtt skipte longt
haffuer warit j sidhuenio, at presterna
dra-gha sijdh clädher. L. Petri Dial. om mess.
125 b. — 4. Vapenskifte, blef theraf ock tå
itt skarpt skifte, så at mäste parten af
krigsfolket . . . blefvo ther liggiandes döde. L.
Petri Kr. 36.
Skiftesam, adj. Beqväm att vexla, att
använda till bytesmedel, thet stora
myn-thet... icke ær skifftesamth, och behoffues
för then skuld smærre mynth. Gust. 1 reg.
4:169.
Skifting, m. Byting, bortbytt barn. [Fsv.
skiptinger, bortbyting, fåne, Isl. skiptingr.]
kallar ock then ene then andra vthan all
försyyn hwad han wil, prackare, stympare,
skiffting,.. . och annat sådant som är fast
slemmare. L. Petri Dryck. B 8 a.
Skifting, m. (af skifva, plåt?)
Drabb-tygets delar voro... en skifting, som
fast-skrufvades på bröstharnesket, när man
är-nade ränna med skarpt (d. ä. med glafven).
Adlersparre Afh. 215. Ett swartt koritz
mett... en skifftung. Hist. handl. 2:26 (1548).
Skifva, f. Bord. [Mnt. schive.] Skijfva,
bord, disk, Mensa. Schroderus Lex. 35.
en slett skiffua aff furu. Skråord. 320 (1546).
Her Berendt måtte hafwa sigh tädan igen
ifrån thet bordet neder bättre till en annan
skifva. Brahe Gust. 1 kr. sucker på
Cre-densefaten Ey sattes fram på skifvan effter
maten. Schroderus J. M. kr. 148.
Skifva, tr. Skifva segel, die Segel
umlegen, oder von der einen Seite zur
an-dern ziehen, wenn man Gegenwind hat. Lind
Ord. när skepparen och styrmannen först
i mörkret blefvo klipporna varse af ett stort
susande och vågens brusande, utsprång jag
af kajutan och flux att skifva focken bad
sticka verveds an. Förr än jag orkade väl
i stormen skifva segel, så styrde styrmannen
krejaren om i vädret och slog så backsegel.
Lönbom Uppl. 1:69(1619). sedan the hade
hyssat sina segel oeh låddes lijka som the
ville fara heem til sitt land igen, strax
skif-vade the sina segel på en annan bogh
til-baka. Schroderus J. M. kr. 114.
Skifva sig, refl. 1. Brösta sig, yfvas.
hwadh brytes och skiffuer iagh migh medh,
och wil wara så högh hållen. Lælius
Jung. sp. F 1 b. — 2. Gräla, fräsa, låta illa,
skijfva sigh. Comenius Tung. 893. han trätte
och skiffuadhe sigh ganska illa medh någre
unge adelsdränger. Schroderus Hoff. väck.
42.
Skifvekoppar, m. Kopparplåt. [Mnt.
schivenkopper.] the äller beste warer, som
her j Rijkit falle kunne, Som är
skijffwe-kopper, pärler och andre slijke sköne och
oförgängelige warer. Fin. handl. 7:117(1544).
Skifvel, n. Undflykter, knep, ränker?
[Jfr Mnt. schivelie, tergiversatio.] någet
skiff-uel är paa färde eller bedreghelige
handlingen Gust. 1 reg. 10:234.
Skifvelås, n. Lås för en bordslåda, itt
skiffuelås. Skråord. 330 (1574).
Skifverör, n. Reffelbössa. [Mnt. [-schi-venror.]-] {+schi-
venror.]+} Adlersparre Afh. 221.
Skifve-rören förde ej större kulor, än att hela 50
af dem gingo på ett skålpund. Ders. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
