Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skäl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skäl
— 754 —
Skälmisk
agnarna i linet bortfalla vid skäktningen.
Lijn ... häklas, så at ther blifver skäcktfall
öfver. Comenius Tung. 497.
Skäl, n. 1. Råmärke thet stenmärckiet
ellet skiälet emellan Böttrarp och Snararp.
Rääf Ydre 3:186 (1648). — 2. Förstånd,
förnuft. Konungenom wett och skääl så
alz-tinges borttaghit warder, at man moste binda
honom medh kädhior, såsom en wild hund.
Försp. till Dan. och sågho honom, som
hadhe besatt warit, . .. widh sijn skäl (sina
sinnen). Marc. 5:15. komma aff sinnet och
mista sijn skääl. L. Petri 4 Post. 64 b.
Var ifrån all skääl och sinne. Hund Er.
14 kr. v. 433. Är nu vår siäl utan skäl?
eller äre vij fänad och bestar?
Stjern-• hjelm Here. 372. Hufvudet som en borg
eller slott är öfverst stält, ther skälet eller
förnuffret uthan tvifvel residerar. Columbus
Poet. skr. 0 4 a. Han har tig gifvit vett och
skiäl, At rätt och orätt skilia. Svedberg
Vitt. 38. — 3. Skälighet, skälig betalning,
ersättning, vedergällning, ingen kan nw
noghon deel få aff honom för skääl och lijka,
vthan han wil alt haffua dobbelt, ja, fyra
dobbelt vp. L. Petri 1 Post. Q 2 a. Vij
kunne fåå skääl för vår döde frende. Hund
Er. 14 kr. v. 22. The finge skääl för thet
the oss hedde. v. 245. — é. Rätt. ath thu
laather szamme her iönss inghelwndhe
wnd-komma för æn han haffuer giorth skæl (stått
till rätta) för the slemme lygnactighe stycker
han oss paa fört haffuer. Gust. 1 reg. 2:258.
— 5. Besked, kännedom. Och söchte tesse
mennene til konungs stadhen ther the jw
hade förmodhat sich få weta godh skäl om
then nyfödda konungen. O. Petri 2 Post.
27 b. — 6. Vilkor, the skola wara frie for
Borgeleije, med så skäl at the skola giffua ...
årliga 400 mark ortuger Gust. 1 reg. 7:173.
thet slottet fick han med sådana skääl, at han
gaff ... tusende marek peninga. O. Petri
Kr. 174. — 7. Om så skäl, såframt, hade
alt hans (Columbi) folk måst döö aff hunger,
om så skäl den astronomiske konsten honom
icke hulpit hade. Skytte Und. 31. — 8.
Till skäls, tillfyllest, riktigt, huad thet
ær santh eller ey wethe wij icke tiil skælss.
Gust. 1 reg. 3: 50. wij icke till skiäls wetta,
huad före ther vppe är. 13:40. — Jfr Språk
o. stil 7:118.
Skälfhänd, p. adj. Darrhänd. [Isl. [-skjälf-hendr.]-] {+skjälf-
hendr.]+} thes lenger man leffuer, thes meer
förnötes thetta liffuet,... Man warder
skelff-hendter... L. Petri 2 Post. 291 a.
Skälfsjuk, Skälfvosjuk, adj. Sjuk i
frossa. Alle frueter the skadha then
skelff-siwka menniskion. B. Olavi 95 b. hans
skelffuo siuke son. P. Erici 2: 337 a.
Skälfva, intr. the skulfvo och rijstade
theras hufvudt. A. Laurentii Hust. 309.
tå hafver han för sielfva belätet skulfvit.
Sylvius Curt. 65.
Skälfva, f. Frossa, lågh siwk j skälffuo.
Marc. 1:30. skelffuan offuergaff henne. Luc.
4: 39. rysa, så som een ther hafver skelfva.
Spegel G. verk 154.
Skälfvosjuka, Skälfvosot, f. Frossa. \
thet samma offuergaff skälffuosiwkan henne.
Marc. 1:31. F e b r i s, skelffuo sott. Var. rer.
voc. D 4 b. lågh och hadhe skälffuosott.
Matth. 8:14. betwingadhes medh stora
skelff-uosott. Luc. 4:38. siwk j skelffuosoott. Ap.
gern. 28:8.
Skälg, adj. 1. Skef, sned. [Isl. skjàlgr;
jfr Fsv. skicelgher, skelögd.] Tu kanst
hempna tigh medh itt ondt ord, medh een
skälg vpsyyn. L. Petri 2 Post. 161 b. skälg
(låghalt). Comenius Tung. 289. — 2.
Skrefvande. Styltgångaren medh sijne styltor gör
vijda (rumma) stegh medh skälgom beenom.
Comenius Tung. 944.
Skälgögd, p. adj. Skelögd. Strabo,
windögder, skelgögder. Var. rer. voc. C 2 a.
Skälig, adj. 1. Förnuftig, förståndig. Ett
Gudz dens högstes bild, ett skäligt creatur.
Columbus Poet. skr. Alb. hanss hwffuudh
... han mett skæll mötte förswara then stwndh
han kwndhe, thet honum inghen skæligh man
kan för witha. Gust. 1 reg. 3: 213. Begere
wj och såå atj wele skicke ii eller iii åldrige
oc skelige men wtaff huart edher herrede.
6:100. idhra skäligha Gudztienst. Rom. 12:1.
— 2. Rättskaffens, om han som
forplich-telsen gör är en redelig och skälig man, thå
haller han wel thet han loffuar, än thå at
han inghen eedh eller breff giorde ther vppå.
O. Petri Kr. 111. huar idhra tienare eller
budh ... haffua skäligh werff med ath fara.
Gust. 1 reg. 7: 349. — 3. Foglig, billig, som
tager skäl. The arghas anslagh äro
Herranom een styggelse, men itt skälighit taal är
täckt. Ord. 15:26. var skiälig, min ven,
ther tycker alt skiäligt folck vel om.
Svedberg Försvar 121.
Skäliga, adv. Fogligt, är och wår wilie
att tw far skälige med almogen, icke
för-twngandis them med nogen olagha betwngan.
Gust. 1 reg. 7: 87. Thet är enom glädhe, at
man honom skäligha swarar. Ord. 15:23.
Skäll, n. Skall, skällande. Lind Ord.
Skälla, intr. then skällande grodan.
Comenius Tung. 212. Jfr Skal la, intr. 1.
Skälmeri, n. Skalkaktighet, bedrägeri,
skälmstycke. [T. schelmerei.] sådant partij
(spejare)... stoore allmenne vägen, för
theres skielmerij skuld, icke dierfves draga.
Stjernman Com. 1:507 (1606). berörde två
personer gingo om medh skelmerij.
Schroderus Liv. 299. Verlden är full medh
skielmerij. A. Olai 57. the uthi all skelmerij
(plur.) affrettade (inlärde) äro. Laurelius
Påf. anat. 491. Hon låter ingen dag rätt
gerna gå förbi, Med mindre hon begår ett
litet skälmeri. Livin 53.
Skälmisk, Skälmsk, adj. Illistig, (skurk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
