Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stråkträ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stråkträ
— 815 —
Stränga
(böckerna) medh strock. Comenius Tung.
741. Strock, Litura, Durchstrich.
Schroderus Lex. 40. — 2. sadelbrot, skoskaff,
strök, intertrigo. Comenius Tung. index.
Stråkträ, n. Strykträ. Hostorium,
strochträä. Var. rer. voc. N 4 a.
Stråle, m. [Fsv. Mnt. stral, T. strahl.]
1. hon (sanningen) en gyllenne strima och
strål är aff retta morgonstiernona Gudz ordh.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
C 6 a. Ett.. . moln, som dundr och blix och
stråler (åskstrålar) sköt. Stjernhjelm
Jubelsång. — 2. Pil. Svennenn hann sin båga
bende, The hvasse strålenn hann vtthsendhe.
Sv. forns. 2:261. skiuta kärleks strålar. U.
Hjärne Vitt. 28.
Stråloppa, f. Gräshoppa. Helsingius.
Strång, adj. Krokig, bugtig? (Se Rietz
strängkalv.) the som hafva en strängan
rygg, och kallas strångkalfvar, doga intet at
påläggia. Colerus 2: 26.
Stråt, m. Stråta, f. [Mnt. stråte, T.
strasse.] 1. Gata. alt ifrån stråten Flaminia
in til stråten Prænestinam (i Rom).
Schroderus Liv. 333. — 2. Väg. förlåta then retta
stråton. Sal. ord. 1536 2:13. — 3. Sund.
han (Herkules) giordt och igenom gräfvit
hafver then stråten, ther man uthur Vestre
eller Hispaniske Sion in mare mediterraneum
eller Medelhafvet seghlar. A. Laurent»
Verld. speg. 407.
Stråtmördare, m. P. Erici 2:200 a.
Sträcka, tr. och intr. 1. Lägga på
sträckbänken. Pisistratus vardt någre gånger sträckt,
och sedhan medh allo dödhadh. Schroderus
Liv. 462. lät han ... pijna och sträckia
Hero-dorum ... så at han endtligh på
sträckebänc-ken bleff dödh. Ders. 738. — 2. Tåga,
färdas. de (fångar) som . . . icke mäcktade
sträcka fort. blefvo skutne ihiä!. Tegel
Er. 14 hist. 269. han stält folcket för fienden
uthi en slachtordning uppå samma daghen
som thet sträckte (framtågade).
Schroderus Liv. 908. wille uj at tw sendher thorn
(hästarne) vp til oss med någen troen karl
som icke strecker för fast med thorn at the
förderffues. Gust. 1 reg. 6: 207. — 3. Sträcka
sig. Agar heter j Arabia thet bergh Sina,
och strecker in moot Jerusalem. Gal. 4:25.
Så är och Christus satt oss allom... for itt
exempel som haffuer all fulkomeligheet, epter
samma exempel eller eptersyn skole wij alle
streckia (sträfva), at wij doch på thet sidzsta
kunne warda honom lijke. O. Petri Klöst.
B 3 a. — 4. Belöpa sig (till). Rijkesens Rådh
i Swerige nu ... icke sträckte sigh widare
än till^ tre men. Svart Kr. 20.
Sträckben, m. Döden (som sträcker
menniskans ben). [Mnt. streckeben, T. [-streck-bein.]-] {+streck-
bein.]+} på sottesengen, när streckebeen
kommer farandes. Balck Krist. ridd. M 6 b.
Streckbeen dödhen medh sina förelöpande
drawanter, sjukdomarna, klappar hardt på
wår dör. P. Erici 2:11 b. j wår sottesäng,
när Streckebeen söker wår hwdh. 2:12 a.
Sträckmur, m., se under Stryk värj a.
Sträckning, f. Skjutsning, skjutsfärd,
antal af resande, när sträckningen blifver
för yppigh, och gästgifvaren icke hinner
allom häst lega. Stjernman Com. 2:600(1649).
vid durchtog och stoora streckningar inge
andre hemman måge sigh skiutz och
giäst-ning undandraga. Riksd. 2:1733 (1675).
Sträckt, m. Himlafäste. Han fäste en
Sträkt där millan (vattnen), De kallan
Firmament. Bureus Nym. 11:4. Bart nog mon
Moses milde Om sträkten handla där (1
Mos. 1:6), Som bäggja vatnen skilde, At evigt
bliva sär. Ders. 11:6.
Sträckvärja, -värn, se Strykvärja
m. m.
Sträfvig, adj. 1. Sträf, sträfvog starr
(växten). U. Hjärne Vitt. 79. theras seder
hafva ... varit något sträfvoge och osmidige.
L. Petri Kr. 13. — 2. Envis, ifrig,
mot-sträfvig. [Jfr Mnt. strevich.] haffuer han . ..
oss ganske stræffwith formanath ... att betthala
honum. Gust. 1 reg. 4:105. (Lybeckarne)
ære oss alth for stræffuige tijl theris egen
profecth och formärningh, oc tijl vare
vnder-såthers oc köpstæders niderkwffuelse. 4:116.
De Danske ... voro i tal och svar i förstone
emot de Svenske ’ lindrigare, så länge den
Svenska skeppsflottan sig förhölt uti sion.
Men sedan skeppen voro uti vinterhamn ...
vordo de mycket til mods sträfvigare. Girs
Joh. 3 kr. 17. månge hvar moot annan
sträf-vige (stridiga) saker. Schroderus Liv. 438.
emoot hvar andre sträffuighe rådhslagh. Pac.
247.
Sträfvighet, f. Motsträfvighet. rådhe
wij edher ... athj for:ne articler vel besinna
vele, jcke trædendis med edhers
stræffwig-het fra hela rikit. Gust. 1 reg. 4:84.
Sträng, adj. 1. Styf sträf. [T. streng.}
svarta stränge håår. Petrejus Beskr. 2:126.
— 2. Hedersbenämning för riddare. [Fsv.
stränger, L. strenuus.] welbyrdig man och
strenger riddere her Eriic Fleming. Fin.
handl. 6:253 (1543). then strengiste strenge
Riddere, her Clawes Bille (ironiskt). Gust.
1 reg. 13:56.
Stränga, tr. och intr. [Mnt. T. strengen.\
1. Spänna, strengia icke bogan för högt.
A. Oxenstjerna (HSH 34:62). — 2. Göra
strängare, skärpa. Christus wille skerpa
Gudz Lagh, och strengia them höghre, än
Mosi mening waret haffuer. L. Petri 2 Post.
175 a. laghen ... är vthi dråpmål fast strengd.
Mandr. B 6 a. På arma varder rätten strängd.
R. Foss 208. upsichten (öfver tullen)
förbättra och strängia. HSH 21: 94 (1638). synes
icke rådh att låta falla denne tractaten,...
uthan heller (hålla den) gående, på dhet man
på all händelse må kunna strängia eller
efterlåta. 33:119 (1636). fredz conditionerne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
