Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Svälting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svälting
— 837 —
Syklut
Svälting, m. En som svälter. Bättre är
vara sin egen svältingh än en annars
bröd-ätare. Törning 10.
Svämma, tr. Föra någon i vattnet, låta
simma. [T. schwemmen.] mästermannen
svemde dem {de för trolldom anklagade)
och de flute. Link. domb. 381. Se Rietz
sunnda.
Sväng, se Svang.
Svänghake, m. långt ifrån varda
stee-nar aff sliungor och svänghakar (catapultis)
... uthskutne. Comenius Tung. 712.
Svänk, m. Förekommer mest i pl. [Mnt.
swank, swenk\ T. schwank, pl. schwänke.]
1. List, knep. oss frueter, ath ... thet är en
annen szwenck oppunder. Gust. 1 reg. 13:119.
Svenker, omslag, qvinter, finter.
Columbus Ordesk. 17. Om en ogudhachtigh j
löffte gååt haffuer, och vmgåår medh
swen-ker, at han må komma sigh ther vth. Syr.
29:26. ther jn vdj dalerne skall wara
kommen en vprorisk selle vtaff Norige, hwilcken
ther ibland then menige man hemeligen
wancke skulle, föregiffwendis them månge
swenker både hijtt och tijtt. Dipl. Dal. 2:265
(1543). Her Christoffer scriffuit oss till
gan-ske månge swäncker och så djupt, att wij
föge rättelse aff hans scriffuelser haffwa
kunne. RR 8/s 1543. brukade han alla de
swäncker han kunde till att affsettia Heder
Vggles wärff. Svart Kr. 25. han brukade
. . . någre Romare swencker. Ders. 120.
Antiochus wille slå swenkor före, och lata
vpskuffua saken. Uti. på Dan. 537. — 2.
Lustigheter, tokerier, lättferdiga och
skemt-achtiga pusser och swencker, som man j
Gestgiffuarehws, barnsöl och annor wällust
och sälskap driffuer. P. Erici 4:115 a.
Svänna, tr. Se Svämma. Hästarna
låter man svänna eller simma
Valborgsmäs-sodagen. Linné Sk. resa 10. Jfr Rietz
svänga.
Svär, m. 1. Svärfader. [Fsv. =] Socer,
swäär. Var. rer. voc. C 4 b. Mose ... kom
igen til sin swär Jethro. 2 Mos. 4:18. Mose
wachtadhe sins swärs Jethro fåår. 3:1. —
2. Svåger, the vore inbördes svärar.
Schroderus Liv. 12.
Svära, f. Svärmoder. [Fsv. =] Socrus,
swära. Var. rer. voc. C 4 b. Fadhren skal
wara emoot sonen, ... swäran emoot sina
sonahustru, och sonahustrun emoot sina
swäro. Luc. 12:58.
Svärdsbref, n. Skrifven trollformel eller
amulett, som ansågs göra innehafvaren
osårbar. [Fsv. svärdhbref, D. sværdbrev
Kalkar, Mnt. swertbref.] Svärdzbreff kan
jagh ock artigt skrifva, At folck så hårdhe
som steenar blifva. S. Brasck Ap.gern. E3b.
Svärdsklot, n. Knapp på svärdfäste.
[Isl. klot.] hwilken Erich Larsson ... hade
slagitt medh sitt suärdzklott i brystedh. Hist.
handl. 13. 1:95.
Svärdsorden, n. En munkorden.
Swerdz-orden, the haffua hwijt clädher och tw rödh
swärd for brystet. O. Petri Klöst. A 4 a.
Svärdsslag, n. Strid. [Fsv. svärds slagh,
Mnt. swertslach.] med stoort arbete och
swerdzslagh kom han til rikit. O. Petri
Kr. 65.
Svärdsslipare, m. Svärdfejare. P o 1 i t o r
armorum, swerdzslipare. Var. rer. voc.
D1 b.M
Svärfolk, n. Svärföräldrar, ogudachtighe
måghar och sonehustror äre sitt svärfolck
motspennighe. Schroderus Albert. 2:208.
Svärja, intr. The swäria sigh tilhopa
(sammansvärja sig)... och göra itt Förbund.
Hos. 10: 4. Och woro meer än fyratiyo män,
som så hadhe sworit sigh tilhopa (att döda
Paulus). Ap. gern. 23:13.
Svärmeande, m. Svärmare. The
ve-derdöpare äre svärmandar. Comenius Tung.
648.
Svärmekop, m. Eg. Svärmehufvud. [Mnt.
kop, T. kopf] en arg förtwyffladt
swerme-kop, en wedderdöpar. Svart Kr. 97.
Svärmeri, n. 1. Tanklöshet, förundrer
oss icke lijtid att Jören Pedersson ... icke
haffuer med mere achtsamhett bestält samme
ärende, vthan j siit swärmerij rwsett åstadh,
och inthett mere achtedt huad han giortt
haffuer. Fin. handl. 8: 319 (1555). — 2.
Rummel, rucklande. (hon) hölt kroghuus Medh
svärmerij och annat suus. Olfson
Christiern 17.
Svätts, n. Prat, sladder. [Mnt. swetz,
T. geschwätz.] han altijd förwänder en hop
lösze skottzmåel och mykit annet swättz. —
thet mykle onyttige swättz hann är wän att
bruke. RR 5/e 1544.
Sy, Syda, se Suda.
Syda, intr. Luta åt sidan, kränga. Lind
Ord. Rietz. Jfr Sud.
Syfta, intr. Sigta. Skytten ståår och
syftar Åt räfven. Spegel G. verk 269.
Syfta, intr. Pejla (medelst kompass), iagh
peylar eller syfftar på een compass sohlen
... Rosenfeldt Nav. 11.
Syfte, n. Sigte (på skjutgevär). Syffte,
Index sclopeti, Büchsenzeiger. Schroderus
Lex. 48.
Syfte, n. opkanten (på kompassen)
hafver tvenne syfften, at see oc peyla igenom.
Rosenfeldt Nav. 10.
Syftekorn, n. Korn (på skjutgevär), then
snälle skytt, när han vil vissast skiuta Och
råka på sitt måål, plär ena ögat sluta Och
med thet andra see på sielfva syftekornet.
Spegel G. verk 282.
Syklut, m.? [Jfr D. syeklud, "Et Stykke
Tøi, hvorpaa Een øver sig i Navnesyening."
Molbech Ordb.] Presterna medh theras
hustrur och barn måste lijdha hunger och så
stora nödh, at the medh en sykluth måste
sina födho sökia. A. Laurent» Hust. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
