Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillagor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillagor
— 857 -
Tillbjuda
som gott gör, icke til en (icke en enda).
Rom. 3:12. snar til höra, och seen til tala.
Jac. 1:19.
Tillagor, f. pl. Inkomster. Vprettandes
goda och Christeliga Lärescholar ... och
för-söryandes them med lärda män, medh
tillaghor och vnderhåll. L. Petri Kyrkord.
förord 9 b.
Tillakta, intr. Gifva akt på, tillse, ath
han granliga tilacktar om the landzköp som
bruchas ath the ey formikit ære stadhen til
skadha. Gust. 1 reg. 4:88.
Tillanga, intr. Vara tillräcklig. [Mnt.
tolangen.] hwar thenn szumma, thee mett
szeg haffua, icke will tiillange. Gust. 1 reg.
10:194.
Tillbaka, adv. Wår booscap skal gå medh
oss, och icke een klöff til baka (qvai) bliffua.
2 Mos. 10:26. the åren som til baka stå
[återstå) in til Clangåret. 3 Mos. 27:18. Alt
är skeedt och intet til baka biiffuit
[uteblifvit). Jos. 23:14. Haff kijff fördragh, så bliffua
monga synder tilbaka. Syr. 28:10. han kan
icke lidha ath tw läter hans ordh och
sacra-ment ståå til baka (stå efter, tillbakasättas,
försummas). O. Petri 1 Post. 22 b. haffue
vij heller veledt tage oss sådane skade opå,
än ath thet menige bästhe skulle tilbaka bliffue
[eftersättas). Stjernman Com. 1: 99 (1546).
Tillbedja, tr. 1. Tilbidhia thet är på
latina adorare, och merker icke annat än
göra wyrdning, medh bughan eller knäfall,
ëe huadh heller thet skeer för gudh eller
menniskiom. NT 1526 försp. 8. han tilbadh
[bugade sig för) Konungen på sitt ansichte
nedher til iordena. 1 Kon. 1:23. Konungen
stoodh vp och gick emoot henne (sin
moder) och tilbadh henne. 2:19. — 2. Ombedja.
wij äre nw tilbidne vtåff hans wenner at
han mötte komma heem i landit igen. Gust.
1 règ. 6:294. — 3. Fria, söka sig gemål.
Uthi Luttringen han och tilbadh. Hund Er.
14 kr. v. 457.
Tillbedjelig, adj. Tillbedjansvärd, skulle
Christi lekamen icke vare tilbideligh? Carl 9
Svar E 3 b.
Tillbehöra, tr. Tillhöra, tillkomma. [Mnt.
tobehoren.] Örligx skiip stora och små, wäll
wtrustade med all then dell, som
krigxhan-dell tilbehörer. Gust. 1 reg. 9:159. Refl.
ati vele möthe med oss . .. vel vtrustade szom
thet sig tijlbehörer (tillbör). 9:264.
Tillbehöring, -horning, f. [Mnt:
to-be hor inge.] 1. Tillbehör, folk både till hest
och fooit, mett skott och andre krigz
tilbe-hörninger. Gust. 1 reg. 5:114. — 2.
Tillhörighet. Sveriges, Göthes, Vendes samt
flere des tilbehöringers Konung. Stjernman
Riksd. bih. 200 (1568).
Tillbehörlig, adj. Tillhörande. Hon ...
Skal föra kunglig macht, person och dignitet,
I tilbehörlig stat, med pracht och Majestet.
Stjernhjelm Jubelsång.
Tillbenäged, -benägen, adj. Benägen,
bevågen, alle edre effterkommande vår
til-benägede och godhe hierta, sinne och
mee-ningh skole haffua at förmerckia. Tegel
Gust. 1 hist. 2:203. the Lii fflendzske haffue
nu j thenne fägde warit the Lubske fast
til-benegne. Gust. 1 reg. 10:231. Din trogne
och tilbenägne fader. A. Oxenstjerna Bref
I. 1:7. Se B e n egd.
Tillbenägenhet, f. 1. Bevågenhet. H.
K. May:t... varder bevisandes oss sin
faderlig, kärlig gunst och tilbenägenhet.
Stjernman Riksd. bih. 184 (1560). — 2.
Tillgifvenhet. Hennes M:ttz respect och
tilbenä-genheet j rjjket. A. Oxenstjerna (HSH
25:190).
Tillbetro, tr. Anförtro, uppdraga åt.
haffve tillbetrodt, såsom vij och med thette
konglige öpne breff tillbetro thenne vår troo
tienare ... at han vår tullnär vara skall.
Stjernman Com. 1:271 (1577).
Tillbevan, adj. Van, vand. krigxfolk som
mest wore tilbewane widh sion. Svart
Kr. 77.
Tillbevekelse, f. Drift, maning. Sylvæ
eller Skogar äre eendeles the dickter, som
utnan stort arbete, uthaff een hetsigh
tilbe-veekelse, uthi allsomstörsta hastigheet göras.
A. Arvidi 16.
Tillbevågen, p. adj. Bevågen, benägen.
Kongl. M:tt til Pålandh oss uthaff en godh
tilbeuågen vänligh och broderligh meningh
förtroligen tilkenne giffvit haffver, huru . . .
Stjernman Com. 1:148 1556).
Tillbinda, tr. 1. Förbinda. Jagh skal
sönderbryta Pharaos arm ... och sij, han skal
intet . . . medh bandom tilbunden warda at
han må starck bliffua. Hes. 30:21. — 2.
Tillförbinda, göra förbunden, erkänsla måtte
tillbinda mig hennes hjerta. J.
Wallenberg 258. han viste at detta bandet var
försvagt at evigt tilbinda sig deras hiertan.
Mörk Ad. 2:15.
Tillbjuda, tr. och intr. 1. Anmäld,
tillsäga, förkunna, tillkännagifva. [Mnt.
tobe-den, T. entbieten.] Konung Demetrius
tilbiu-dher sinom brödher Jonathe och Judiska
folc-kena helso (helsningsformel i bref). 1 Macc.
11:30. Inthet synnerligit haffuom vi
förnum-mith vi kunne eder tilbiude. H. Brask
(HSH 17:89). te gode tidinge j meg med
eder scrifwilse tiilbudith hafwa. Gust. 1 reg.
1:56. (them) wor wilia tilbiuda. 1:220. wij
eder ... tilbwdit haffua waar alwarligha
meningh. 2:147. thet trug oc vndsægielse som
. . . eder ær tilbudit vthåff Dalarna. 4: 354.
(Jfr Bjuda till.) — 2. Tillämna, söka att
tillfoga, alle som oss nåt^ot fienteligit
tilbiuda vele. Stjernman Riksd. bih. 273 (1610).
— B. Bjuda till, försöka, mannen ... ti
1-budhit haffuer göra Templet oskärdt. Ap.
gern. 24: 6. wilt tu rett kenna Gud och
egentliga weta hans wilia, skalt tu icke til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
