Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tinga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tinga
— 870 —
Tjena
skynden eder, För all ting! Bellman 1:99.
så ähre två acter i Dannemark passerade,
som för ingen ting (ingen del) stå till at
ansij och lijda, uthan vår stats ruin. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:309.
Tinga, intr. Bjuda (på en vara). [T.
dingen.] Säljaren säger köpet (priset),
köparen tingar (falkar på), til thess the varda
eense. Comenius Tung. 493.
Tingat, adv. Dit. [Fsv. Isl. fingat.]
Jagh wil nw gå fram för ider I Galileen,
På thet at ock the Tingat måga komma, migh
til at see. o. Petri Jesu pina G 3 b.
Tingest, n. Saker, tillhörigheter. Tå
sadhe han til sin äldsta hwstienare, then all
hans tingist före stoodh. 1 Mos. 24: 2. och
båro ther monghahanda tingest in (i templet).
2 Macc. 6: 4. skedde honom ther ett
skalke-stycke aff sin egen dreng, hwilken ... rände
sin koes medh hans tingest. -. När han tå
honom hinte fick han ther igen... tingestet.
Svart Kr. 12. The droge strax aff, tagandes
medh sigh theres betsta tingist och godz som
rörligit war. Ders. 150. huru många hästar
the (sändebuden) behöfua til sig oc sitt
tingest. Petrejus Beskr. 3:11.
Tingshof, n. Tingsmenighet. Öffuerföll
them offta i Länsmandzgårdar, ther hela
tingzhoffuet tilhopa wore. Svart Kr. 4s.
Tingta, intr. Tinga, förhandla, någhor
skulle skickas nedh til Westergötzland som
ther tir.gtade med almoghen at the wille stå
fäste widh thet hulskap the oss tilsagt haffua.
Gust. 1 reg. 7:425.
Tinne, m. Pinne (i harf, räfsa o. s. v.).
[Isl. tindr.] Hugges hem try, att torkas till
räffsetinnar. Brahe Oecon. 308. Til
harfve-tinnar sko då smidias våre värgior.
Eure-lius Vitt. 65.
Tinra, intr. Plocka? [Jfr Isl. tina; Rietz
tina, tirna.] (De katolske presterna) stå intet
stilla på itt rum, uthan vancka nu vidh then
högra, nu vidh then venstra sijdan och
hörnet på altaret, tinra medh sina finger, blåsa på
brödet och vijnet. Laurelius Rel. speg. 70.
Tins, m. Afgäld. [Mnt. tins, T. zins.]
the (främmande köpmän) oss giffua schola
tiilbörligh thiinss och thwl. Gust. 1 reg. 3:
140. tins och tull. Tegel Gust. 1 hist. 1:
323.
Tinterljus, se T i n d e r 1 j u s.
Tinteröga, n. Tindrande, strålande öga.
En ann af skönhet blir och tinterögon sårad.
Kolmodin Qv. sp. 1:80.
Tion da, tr. 1. Gifva tionde. [Isl. tiunda.]
när en menniskia bleff dödt, skulle åff hennis
bohaff tijendas huar tijende päning. Gust.
1 reg. 5: 24. — 2. Ålägga tionde. Leui, som
tiyendena pläghar tagha, wardt och tiyendat
j Abraham (fick erlägga tionde genom A.).
Ebr. 7:9.
Tiondebår, f, se Skatte b år.
Tiondeför, adj. Kan icke foster så myc-
ket födas, at bonde är tijondeföör, tå gifve
för hvar pertzel i penningar. Emporagrius
331.
Tippa, f. Höna. Min’ hanar små och
tippor. R. Foss 35.
Tippa, tr. Uppknyta (håret). Pigorna gingo
med bara hufvuden: håret på dem var...
tippat bak i nacken ... med et rödt band.
Linné Sk. resa 42.
Tippa, tr. Slå Han tippade kull honom.
Tippa til en. Lind Ord.
Tippe, m. Tapp. halmtippe, fasciculus
stipularum. Comenius Tung. index.
Tippekolf, m. Spetsig pil? Antichristus
haffuer sine spyflughur, lijka som dieffuulens
tippekolffuar, i vårt fädhernesland inskutit.
L. Laurent» Nyårspred. Dia. Herbestus
och mäster Per Fecht thernäst Them tilsände
Fånen den tredie stal broder, Som var i
Sverige ej mångom göder, Kloster Lasse månde
man honom kalla, Thesse djefvulens tippe
kålfvar alla The smidde ihop en Liturgiam.
L. Laurent» (Bring Saml. 3:293).
Tippenippa, f. Nippertippa. Lind Ord.
Tippig, adj. Spetsig? Nu få vi se, om
du lärer vara så tippig i ditt tal och svar
emot honom, som du varit emot din far och
mor. Modée Fru Rangsjuk 61.
Tira, intr. Plira. Hvart synen tirad’ kring
vor’ all trä parvis stälte. Rudeen 201.
Tiriak, se Te r iak.
Tirla, intr. Drilla. Nu är en sångetid:
nu höras foglar qvittra, Nu tirlar lärkian opp.
Runius 2: 2. Lerkan ... tirlar ganska nätt
med si]keslenan tunga. Spegel G. verk 205.
Tirlirum. träda på roser uthi dantzen
fram Och siunga tirlirum tirlirum tirlam.
Lindschöld Gen. d2b.
Tiss, Titt, m. Patt. Tiss, spene, bröst,
mamma, papilla. Helsingius. Du
moors-grijser, Du äst nappast afvänd än från tissarne.
Stjernhjelm Fångne Cup. 8 intr. Tittarne
tittade fram utu floret, och halfbare brösten.
Here. 26. Rietz tiss.
Tissa, tr. Patta. Lind Ord. Rietz.
Tissel, Tisel, m. Tistel (vagnsstång).
[Isl. ptsl.) tissl, vagntissl, temo. Comenius
Tung. index. Temo, tijslastock eller skaclar.
Var. rer. voc. N 2 b.
Titt, se Tiss.
Tittra, intr. Qvittra. (Se Svittra.) Lät
qvittra, lät tittra steglisor små. Wivallius 330.
Tittra, intr. Skallra. [Isl. titra, T. [-zit-tern.]-] {+zit-
tern.]+} Om dödhen kommer . .. Bleknar mun
och tittrar tandh. Wivallius 345.
Tiung, m. Tiondedel. en tiyung semblo
miöl. 2 Mos. 29:40. tree tiyungar
semlo-miöl... til stwten, twå tiungar til wädhuren,
och en tiung på hwart och itt aff the siw
lamben. 4 Mos. 29: 3, 4.
Tjena, intr. Gagna, duga, passa. The
marghtalighe bladhra thet icke mykit til
sa-kena tienar. Syr. 21:27. Så lät oss nu fara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
