Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trifvenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trifvenhet
Troliga
Enom låtom lyckas icke hans handel, men
een triffuin menniskia warder rijk. Ord.
12:27. triffuen til arbetes. L. Petri 2 Post.
240 b. een trijffuen hand rijktar. Sal. ord.
10:4. han vaar i sitt förehafvande altijdh
arbetsam och triffven. U. Hjärne Vitt. 42.
Jag gerna stilla satt, vid söm och tenen
trif-ven. Kolmodin Qv. sp. 2:314.
Trifvenhet, f. Idoghet, arbetsamhet.
* trifvenheet och flijt. Brahe Oecon. 84.
Trilla, f. trissa, trilla, vind, bloch,
Troch-lea. Comenius Tung. index.
Trindt, adv. Rent ut, helt enkelt, rätt
och slätt. [T. rund.] Therföre heeter thett
trintt och reent, heelt och altt trott eller
intett trodt. Ernhoffer 58 b.
Trinna, f. Gärdselstång. Trinda,
Per-tica. Lex. Linc. (1640). taga trinner af
gier-dhesgårdharne. Rääf Ydre 3: 212 (1666).
Rietz 752 a.
Trinne, n. Gärdsel. Trinne, OstGoth.
o: gärdslestänger. Spegel Gloss. böråboen
... sparsammeligen nyttia skogen, utan
något svedjande, och sig trinne och vedbrand
annorstädes ifrån förskaffa. Rääf Ydre 3:329
(1746). Rietz 752 a.
Trip, n. (enl. Lind) Ett slags ylletyg,
schagg. [Mnt. trip, T. tripp, m. F. tripe,
tripe de velours.] Trijp, Vestis lanea
hete-romalla, Treip. Schroderus Lex. 31.
Bur-kaff eller trijp. Stjernman Com. 2:457
(1646). Pijgan vil klädhas som een frw,...
Medh trijps tröija. T. Johannis Huusregla.
Tripptrapp. Snart var hon för-åt i
tripp-trapp, snäller och dans-vijg å fotom.
Stjernhjelm Here. 32. Hon mäter sina steg med
nätta tripp trapp tripp. Kolmodin Qv.
sp. 1:199.
Triumf ant, m(?). Ett slags sidentyg.
[F. triomphante, f.] Han tidt har ylletyg
ell’ regarns tröjan bytt Mot triumphant och
sammet. S. Triewald 124.
Triumferlig, adj. Här hålla de sin
himmelsfärd, sitt triumpherlige intog i det nya
Jerusalem. Frese 109.
Tro, tr. han hadhe troodt (trott på)
sinom Gudh. Dan. 6:23. the troo (sätta tro
till) lögnenne. 2 Thess. 2:11. han
böön-hörde them, ty the troodde til (förtröstade
på) honom. 1 Krön. 6 (5:20). — I
frågsat-ser: månn’ tro. Hvar troo han hafuer nu
vägen tagit? Tisbe 30. Hvem troo sköter
tina lappar (bryr sig om dina papper)?
Chronander Surge B 8 b. hvad tro thet
skall vara? Moræus 423. huru tro jag
mig på thenna spetzen höll? Kolmodin
Qv. sp. 1:591. Hvart tro hon ärnar sig så
hastigt? Knöppel De förtret. 7.
Tro, f. Then som hemligheet
vppenba-rar, han tappar trona (tilltron). Syr. 27:17.
Haff tin wen för öghon, och hålt honom
troo (var honom trogen). 27:18. the
fruch-tadhe, at man them ingen troo (lofven) hålla
skulle. 2 Macc. 13:25. man ingen
reken-scap skulle tagha aff them för the
penningar som vnder theras hand antwardadhe
woro, vthan the skulle handla ther medh på
sina troo (ära och tro). 2 Kon. 22: 7.
Tro, adj. Trogen. Jak skal vara vor
na-doge herre ... hull oc troo. Gust. 1 reg. 1:1.
swergis troo man som vetha vil swergis
rikess bestha. 1: 32. de vårdar (gårdvardar)
troo ... begynna skiälla. Eurelius Vitt. 16.
Trobräkersk, adj. Trolös. [T. [-treu-brecherisch.]-] {+treu-
brecherisch.]+} troobräkerskt slecte. NT 1526
Försp. 5 b. thetta trobräkirska och
syn-dogha slektet. Ders. Macc. 8: 38.
Trofästa, tr. Trolofva sig med.
troo-fäste han Konung Ethelreds änckia. P.
Brask Puf. lio.
Trogen, adj. Troende, war icke
twiff-uelachtigh, vthan troghen. Joh. ev. 20:27.
Trohet, f. Sannfärdighet. Skulle
theras otroo göra Gudz troheet om intet? Rom.
3: 3.
Trohjertad, p. adj. Behjertad,
förskickade Her Götstaff någet folk... the ther
sigh försterckia skulle medh trohiertade
Swen-ske men och göra fiendener affbrek. Svart
Kr. 46.
Trohjertlig, adj. Trohjertad. vi
för-ackte Jesu Christi trohierteliga varningar.
Spegel Pass. and. 108.
Trolig, adj. Trofast, tillförlitlig, redlig.
[Isl. trüligr.] breff och segell på troligit
hwlskap och manskap. Gust. 1 reg. 4:85.
skole i göre them en bescheedelig och
trolig vnderwiiszning och berettning vm huad
dell the eder befrågendis worde. 12:250.
Gudh j tinne stora mildheet höör mich
epter tina troligha hielp. Dav. ps. 1536
69:14. blijff widh theras (de gudfruktigas)
rådh, Ty tu finner intet trolighare rådh. Syr.
37:17. med trolige förmaningar giorde han
folket frimodigt. Tegel Er. 14 hist. 209.
tilförlåtelig vänskap och trolig benägenhet.
Girs Joh. 3 kr. 80. Då Rätt och Modh sig
sammanställa Och gie hvarannan trolig hand.
Lagerlöf 8. haffuer iagh migh ... winlagt,
at alt måtte vppå thet troligaste affsatt
(trognaste, ordagrannaste öfversatt) warda. P.
J. Gothus Conf A 7 a.
Troliga, Troligen, adv. Trofast, troget,
rätteligen, redligt, ärligt. [Fsv. tr olika, Isl.
trüliga.] the, haffua Herran troligha
effter-folgt. 4 Mos. 32:12. tienen honom troligha
aff allo hierta. 1 Sam. 12:24. iagh haffuer
troligha wandrat för tigh, och medh
rettsin-nugt hierta. 2 Kon. 20: 3. Herre iagh weet
at tina domar äro rette, och tu haffuer
troligha späkt migh. Ps. 119:75. Falske
munnar äro Herranom een styggelse, men the
som troligha handla, the behagha honotn wel.
Ord. 12:22. han achtar vppå sitt, och thet
honom befalt är troligha sköter och
vthret-tar. Försp. till Sal. tå folcket affföll, stoodh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
