Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trå
— 881 —
Trått
war förescriffuit tigh thetta. L. Petri Sal.
ord. 22:20.
Trå, m. 1. Trånad. [Fsv. thra, f., Isl.
pra, f.] war sådan tråå och lengtan. Brahe
Gust. 1 kr. — 2. Trånsjuka. Der var Stigh
Her Jonson, Han ladhess i långan tråå. Sv.
forns. 1:269.
Trå, adj. [Isl. prär.] 1. Styfsint,
mot-sträfvig, illvillig? medh the tråå
affuundz-bukar wil iagh intet haffua skaffa. L. Petri
Sal. vish. 6:25. — 2. Trägen, ifrig. Alt för
trått och trägit läsande. Svedberg Ungd.
reg. 60. Trå, effterhållen: trått, assidue
per-tinaciter. Svedberg Schibb. 391. — Jfr
Rietz 757 a.
Trå, interj. Anfäkta, anamma! (Se Rietz
Trå, hin onde. Jfr Tram en.) Trå din
böf-uill för vysa (visa) du quad! Tisbe 52. Å
tråå du så migh haar hijat! Rondeletius 25.
Å trå varde titt gamble trull. Dens. 74. Trå
•digh, frumor, för sådan list. Messenius
Blank. 65. Trå vali mej är icke det sant,
nu har jag grymmeligen förplumpat mig. C.
Gyllenborg Sprätth. 39. Trå vare de der
stygga qvinfolcken! • Modée Fru Rangsjuk
86. Kärleksmor och Jaktgudinna Sade bägge:
Trå som vil, At den karlen hör mig til.
Dalin Vitt. II. 4:106. (Jfr Hellquist
1600-talets svenska 51.)
Tråda, intr. Trampa. [Isl. trotia.] trodher
man ock ther vppå {på ägget), så fåår man
en huggorm ther vth. Es. 59: 5.
Tråd mol, Tråd molé, f. Tråddrageri,
.dragbänk? [Mnt. dratmole, T. drahtmühle.]
bygga vpp en trådmöle. Gust. 1 reg. 8:249.
skaffe . . . andre gode embetzmen, som äre
Remsznidere och Panlzermakare. Wij haffwe
nw her i Vpsale en skön Trådmölenn, när
wij man hade then ther göre kwnde
flanc-kertt och skiörther. 11:76. Och bör det (lin),
som spinnes, fördelas hvart efter sin finhet,
samt af en del allehanda sorter så väl
färgad som ofärgad trå tilredas, till hvilken ända
en tråmöl eller dubblerqvarn skall upsättas.
Stjernman Com. 5:732 (1698).
Trådslå, tr. Then andre timbrar på trä,
och trådslåår thet. L. Petri Jes. proph.
44:13. (Bib. 1541: mäter thet medh snöre.)
en timberman ... affhugger itt trää, trådslår
thet, och telier thet slätt. Sal. vish. 1536
13:11. Se Rietz.
Tråfärd, f. Besvärlig färd. Till
Jerusalem vij före vår gärdh I eena förbanckade
tråfärdh. Rondeletius 83.
Tråhet, f. Styfsinthet? [Fsv. thrahet,
trånad.] Tagh ifrå migh ... hjertans trååheet,
och skenck migh en rät hunger och törst
effter tijn nådhes öffuerflöödheligha rijkedom.
P. J. Gothus Bön. c 5 a.
Tråkeka, f.? (Efterhängsen varelse.
Noreen.) Din gamble spanhake, huadh gör
tu här? huadh ähr titt ährende eller begär?
Jagh skall lära din tråkeka lura! (om en
käring). Tisbe 39. (Jfr Rietz keka,
oupphörligen kinka, gnälla efter, begära något.)
Trång, f. och n. [Fsv. Prång, n. och f.,
Isl. pröng, f.] 1. Trängsel, folket trängdes
så mykit om honom, at the for trång skul
icke kunde komma fram. O. Petri 2 Post.
155 a. i trånget bleff hon om kull skuttin
(skuffad). Kr. 278. the för trång skuJ icke
kunde komma in genom dörena. P. Erici
2:296 b. — 2. Trånghet, trångt rum. I
ior-dennes trång skal wara tin (ormens) gång.
Psalmb. 1572 99 b. — 3. Trångmål, nöd,
brist, thet giorde oss sorg nog at swadan
träng gik riikit vppa at vj nogen tiid skulle
betwinge eder med then hielp i tilförende
vtgiorden. Gust. 1 reg. 1:197. tu felig maa
wenda rygghen tiil them, huar som nogen
troongh paa ginghe. 2: 75. giffue oss til
kenne hwad nödh och trangh thorn öffwer
gaar. 6:245. wij komme wår fatiga broder
och nästa til hielp ... j hans trång. O. Petri
Sakr. 31b. andre skola haffua noogh, och
j trång. 2 Cor. 8:13. wele icke heller monge
sättie theris barn till Schole, eller them
studere låtha, och will förthenskuld medh
tijden blifua stort trångh vm Präster.
Thy-selius Handl. 2:264 (1545). han ... nu var
stad uthi stoor trång och brist på fetalie. L.
Petri Kr. 144. man skal så giffua enom
androm, at han icke sielff haffuer ther aff
trång. Falck 30 a. slåtedh ähr ... vthen all
nödh och trongh antendt och vpbräntt. Hist.
handl. 13. 1:156 (1564).
Trångbröstighet, f. Andtäppa. [T. [-eng-brüstigkeit.]-] {+eng-
brüstigkeit.]+} åkom honom ... en svår catharr
och trångbröstighet. Lönbom Anek. 3: 37.
Trångkjortel, m. 2 Mos. 28: 4. (Öfv.
1878: lifrock.)
Tråsa, intr.? Jfr Träsa. Hästen . ..
flem-ter och tråsar i bröstet då han drager.
Colerus 2: 3s2.
Tråsalt, n., se SI eke.
Tråsjuka, f. Trånsjuka, tvinsot. Om
tråsiwka. B. Olavi 42 a. är hans kropp lijka
såsom medh trååsiuka blefven uthmächtat.
Schroderus Liv. 70.
Tråt, n. Trytande, brist. [Isl.j5rof.] på
Gudz beskärmelse och gunst är inthet tråt.
Ph ryg i us 3 Likpred. 27.
Tråtalig, adj. Som ideligen upprepar
samma tal. tu äst så tråtalig (Isl.
kvak-samr) och giör tig nästan alt för mycket
bekymmer. Peringskiöld Heimskr. 2:447.
Trått, adv. [Isl. pratt.] 1. Träget. Wij
see här huru stadigh thenna heedhniska
qwinnan haffuer warit j sin troo til Jesum,
och huru tråådt hon haffuer bidhit honom
om hielp. O. Petri 2 Post. 58 a. så moste
han icke hålla för trått uppå (med arbete),
på thet han icke utmattar sitt sinne.
Svedberg Ungd. reg. 10. Jfr Trå. — 2. Ofta.
the (gamle)... icke så tråt hafva brukat
en-lydingens fördubblande. Svedberg Schibb. 60.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
