Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tränga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tränga
— 883 —
Trätodryg
Tränga, tr. och intr. nu trenger tigh tijn
olycka. 2 Sam. 16:8. nödhen skal trengia
them ther til, at the moste vpgiffua stadhen.
Judith 7: 9. Hann ladhe bevijs fram, hvadh
han kunde, Thet halp honom doch ingalunde,
Hvadh rett han och på trengde (yrkade på,
påstod). Hund Er. 14 kr. v. 350. The hölle
theris breff så lenge them trenger (de äro
i trångmål), När nöden är bortte, warer thet
ey lenger. En liten Crön. E 2 b. ved köld
ähre thee altså vaane, att när så tränger (i
nödfall), kunna thee en svår vinters köld
nakne uthstå. Tempeus 107. han, när
tränger, krijga kan. Eurelius Vitt. 51. —
Tränga om, till, behöfva, här är en
rikedom Som ingen tilsatz tränger om. S.
E. Brenner Dikt. 1:228. mig ei tränger
om, mig nu för någon skrifta. Kolmodin
Qv. sp. 1:323. (Jfr Omtränga). It under
är och thet at sådan tyngd kan hengja Uti
then blöta luft och ej til grundval trängia.
Spegel G. verk 91. the trenga til hielp.
Svedberg Sabb. ro 2: 980. Hafver han vel
lärdt något lofliget handaverck, han trenger
intet til at tiggia. Casa 76. — Trängd,
nödstäld, behöfvande, presther ... mong
godz köpth åff them ther trengde warid haffua.
Gust. 1 reg. 6:158. tu skalt vplyckia tina
hand tinom brodher som trengder och
fat-tigher är. 5 Mos. 15:11. vm någen ... trengd
är vm spannemål, begärendes then anthen
läne eller borge. HSH 19:184 (1550).
• Trängen (Trägen?), p. adj. Trängande,
påhängsen. the wij nogot skylluge ære ...
oss her saa trængne hengia paa halszenn
om theres bettalningh, athuj (att vi) ey her
nesth kunna gaa wth genom slotzportthen.
Gust. 1 reg. 3:109.
Trängmål, n. Trångmål, hann thett
(dråpet) vthenn trenngmåell och nödhwärnn
giordhtt hade. Hist. handl. 13. 1: 285 (1567).
Trängsel, f. och n. [Isl. pröngsl.] 1.
Trångt ställe, pass. ett mächta svårt
trängseli ... hvilket tvenne tvert emot hvar annan
stötande bärg... giordt hafva. Sylvi us Curt.
207. Jag hugsade mig om efter något
trängsel, dit jag kunde taga min undanflygt.
Roman 281. han intogh trängslen (passet)
emil-lan bergen. Schroderus Liv. 749. then
trängzel... sigh til fäm mijler vägh sträcker.
Ders. 848. bergzträngzlen Thermopilæ. Ders.
894. — 2. Trångmål, nödtvång, thet är
ingen bruk ... att giffua sådhan förplichtningh
uth,... uthan thet skeer egenom trångh och
trängssil. Tegel Gust. 1 hist. 2:101.
Trängsla, f. Trångmål. [Isl. ßröngsla.]
ingen vndsättning bekomme the Swenske
vti sine trängslo och yterste nödh. Svart
Kr. 59.
Trängsle, n. [Isl. ßrengsli.] 1.
Trängsel; trånghet. der som är trångt, är trängsle
eller angustiæ. U. Hjärne Orth. 119. Strax
denna hielte sig i trängslets vågor kastar.
Rudbeck Borås. 8. Imedlertid blef min
prins bräckt uppå en annan häst, och utur
trängslet. ,4s. Ban. 1:45. rumets trängsle.
2:10. — 2. Trångt ställe, rum. han (ormen),
när :han gammal varder, sigh igenom
steen-rössior och annor trängsle ... tränger, och
ther medh kryper uthur then gamble hudhen.
L. Laurentii Nyårspred. 11 b. Man såg tå
alla diur uti thet trängzle (arken) vrimla.
Spegel G. verk 89.
Trängta, impers. (med dat.) Minne siäl
lengtar och trengtar effter Herrans Gårdar.
Ps. 84:3. migh trengtar effter tigh. 143:8.
Tränna, tr. [T. trennen.] 1. Skingra.
sättie in på fienderne... til at tränne theris
slachtordning. K. br. 6I* 1565 (Tegel Er. 14
hist. 156). hade the Svenske öfverhanden in
til thes rytterijet blefvo trännade. Widekindi
93. – 2. Afskilja, afstänga. Stadzens
reparation anlangande, så rijfues nu och tränness
stoora gathur på Södre Malm. Adlersparre
Hist. saml. 1:289 (1642). — 3. Skilja, söndra.
trenna och åthskilia den enigheet som härtill
hafver varit. A. Oxenstjerna Bref 2: 234.
Träsa, intr. ? Jfr Tråsa. Hästen träsar,
hväser och hostar. Colerus 2:244.
Träsel, se Drätsel.
Träselkammare, m. E r a r i u m,
träsel-kammar, skattkammar. Var. rer. voc. L 5 a.
Träsk, Träske, n. Insjö, tresk eller
insiöö. U. Hjärne Vitt. 81. träsket Mälar.
Messenius Kr. om Stockh. 5. Belt... moot
thet stoora haaf .it träske tykkes vara.
Spegel G. verk 92.
Träta, intr. Han (Gud) trätter icke (går
icke till rätta) til ewigh tijdh, och wredhgas
icke ewinnerligha. Ps. 103:9. O menniskia,
hoo ästu som wi! trätta (tvista) medh Gudh?
Rom. 9:20. trätta om ord til ingen nytto.
2 Tim. 2:14. Michael then Offuerängelen ...
trätte medh dieffuulen, och disputeradhe medh
honom om Mosi krop. Jud. 9.
Träta, f. Om een trätta (tvist, rättstvist)
är emellan män, så skal man haffua them
fram för retten. 5 Mos. 25: l. Så wardt
ock een trätta (tvist) emellan them, hwilken
thera skulle synas wara ypperst. Luc. 22: 24.
flyy oandeligh och onyttigh ord och trättor
(gensägelser), som gå aff falskeligha berömd
konst (dialektik). 1 Tim. 6:20.
Trätare, m. iagh skal trätta medh tina
trättare. Es. 49:25.
Trätfull, adj. Trätgirig. trätfull qvinna.
A. Nicander Vitt. 74.
Trätobroder, m. Vederdeloman. Tu skalt
wara tinom trättobrodher beneghen til
wen-skap. Matth. 5:25. Hielp migh jfrå (skaffa
mig rätt af) min trättobrodher. Luc. 18:3.
Trätodryg, adj. Trätgirig, stridslysten.
trättodrygher. NT 1526 1 Tim. 3:8. Mars,
een rät orolig sälle,... trätedryg. Spegel
G. verk 168. En trätdryg läsevurm. S.
Trie-wald 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
