Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppakting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppakting
— 910 —
Uppduka
hans hiertas vnsko. Ps. 21:8. The
rett-ferdighas vnska moste doch welgå. Ord.
11: 28. min Helghedom then ... idhor
hiertas vnska är. Hes. 24:21.
Uppakting, f. Aktgifvande. [T. [-auf-achtung.]-] {+auf-
achtung.]+} Så är tilseende och vpaktung
fast förnödhen. RR 28/t 1543.
Uppala, tr. Uppföda. [Isl. ala.] foster,
som födhes och op-ales effter ens boskap.
Stjernhjelm Sv. o. G. males fat. A 4 b.
opalar hundar. Ders. B 4 b.
Uppantvarda, tr. Öfverantvarda. [Fsv.
upandvarßa, Mnt. upantworden.] sammæ
siotzloffwen frij i hender opantwarda Jöns
olffzson. Gust. 1 reg. 3:427.
Uppantvardelse, f. Se Gen, adj. 1.
Uppas, dep. Yppas, then som
sachtmo-digh är, lijdher til en tijdh, och sedhan vppas
honom glädhe. L. Petri Sir. bok. 1:28.
Jfr Yppa sig.
Uppassa, tr. Passa på, lura på. [T.
aufpassen.] Churfursten af Brandenburg...
tilfällen oppassar til incommodera H. K. M:tt.
Stjernman Riksd. 2:1297 (1658).
stråtrövare ... tig uppassa. Hermelin C 7 a.
Uppbalka, tr. Förse med stängsel,
vp-balke trägården. RR 1546.
Uppbeka, tr. Förbruka beck. På detta
fyrverk upbekades en tunna beck och en
tunna tjära. Adlersparre Afh. 249.
Uppbena, tr. Bena. hon upbeenar nett
sit hår. Lucidor Pp 3 b.
Uppberges, adv. Uppför berget. Een
quinna som haffuer en ond mun, är enom
spakom månne lijka som diwp sand är
gammals manz fötter, när thet bär vpberges. L.
Petri Sir. bok. 25:27.
Uppbjuda, tr. 1. Erbjuda sig att afstå.
1 haffuen korrat oss för edher egen herre
oc konung, ther wij tog (dock) heldre...
warit för wthan, som wij thet sedan offtha oc
tiit opbudit haffue. Gust. 1 reg. 6:47. —
2. Uppbåda. [T. aufbieten.] Tå nu theras
Höffuitzman them vpbödh, stodho the vp,
och slogho til fiendanar. 2 Macc. 14:16.
Uppbläsa, tr. Uppblåsa, iagh skal
vp-bläsa minne grymheetz eeld. Hes. 21:81.
man tilhopa samkar silffuer, koppar, jern,
blyy och ten in vthi en vgn, at man må
vpbläsa ther en eeld vnder, och smelta thet.
22:20. smedhen som vpbläs kolen j
eel-den. Es. 54:16. Förståndet vpblääs, men
kärleken förbätrar. 1 Cor. 8:1. Kärleken
...vpbläses icke. 13:4. j ären vpbläste,
ther j mykit heller skullen haffua sörgdt.
5: 2. otroo, then dieffuulen altijd hoos onda
menniskior meer och meer vptender och
vpbläs. L. Petri Bot A 2 b.
Uppbläsning, f. Högmod, vpblesning.
2 Cor. 12:20.
Uppborga, tr. Upplåna. [T. [-aufbor-gen.]-] {+aufbor-
gen.]+} upborge eller lähne någre märkelige
summor. Stjernman Riksd. bih. 186 (1560).
opborga så myckit mögeligit voro på K. M:ttz
betalning. Landt. instr. 98 (1616).
Uppbrasa, intr. Uppblossa. Them
syntes wel förfärligha eeldzloghar vpbrasa. L.
Petri Sal. vish. 17:6.
Uppbringa, tr. Tillvägabringa. [Mnt.
upbringen.] frågade ... hure myket folk then
landzände offuan Longeheden kunde till thet
högsta vpbringa? Svart Kr. 21. nogra
szellar ... szådant myterij vpbringa. Gust.
1 reg. 10:30.
Uppbrista, intr. Uppvälla. tå vpbrusto
alla stora diwpsens kellor. 1 Mos. 7:31.
Tu läter kellor vpbrista j dalomen. Ps.
104:10.
Uppbryta, tr. [T. aufbrechen.] 1. Bryta.
Hoo är werdigh vpläta bokena, och vpbryta
hennes insigel ? Upp. 5:2. — 2. Upphäfva.
fäste slott, som mächtige härar hafva måst
belägringar fore upbryta. Gust. Adolf
Skr. 300.
Uppbräcka, tr. Bryta upp. [T. [-aufbrechen.]-] {+auf-
brechen.]+} vpbreckia thet läger j Lund. Gust.
1 reg. 10:272.
Uppbygga, tr. Fortplanta, legg tigh
när minne tiänistaqwinno, at iagh doch til
ewentyrs mötte vpbygd warda aff henne. I
Mos. 16:2 (Luther: durch sie erbawet.)
Uppbyggelse, f. Uppbyggande, broons
upbygelse. Stjernman Com. 4:619 (1684)..
Uppbyggnad, m. Uppbyggelse. (det)
skall lända tig til nytta och upbygnat.
Hermelin e3b.
Uppbära, tr. Åtnjuta, göra honom
tiä-nist for thet goda wij til forenne vpburit
haffue. O. Petri 2 Post. förord lb.
Uppdika, tr. Uppgräfva? [T. [-aufdei-chen?]-] {+aufdei-
chen?]+} (han) Christenheten förstörer, Gudz
ord, sacramentet och all Gudz ordning
omkull rifver, och j samma staden updikar
förödelsens styggelse. J. Erici Dav. ps..
104 b.
Uppdraga, tr. och intr. 1. Draga, låta
uppstiga. Han vpdragher moln jfrå
iorden-nes enda. Jer. 51:16. — 2. Bära fram,
servera. [T. auftragen ] sin lekamen och
blod, them han oss i sacramentet skencker
och updrager. Svedberg Sabb. ro 2:1174.
vinet var... ett medel, med hvilket Christi
blod sig förena skulle, och för natvardsens
gester updragas at dricka. 2:1150. — 3. Draga
upp, tåga fram. Förskingraren skal
vpdra-gha emoot tigh, och beleggia festen. Nah. 2:1.
Uppdrömma, tr. Drömma till. the
aldra orimeligaste hypotheses, som någonsin
kunna updrömas. Rydelius Förn. öfn. 124.
Uppduka, intr. och refl. Se Duka 4, 5.
icke en aff förbenämde tyranner tordes
up-duka för honom. Schroderus J. M. kr. 619.
tå fans ingen vthi Swerige, som torde sigh
emot thenne ochristelige ogerning vpduka.
Gust. 1 reg. 1:23. ingen vart ther nu befunnen,
som sigh yttermera för Kon. Haldan torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
