Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppröra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppröra
— 918 —
Uppskufva
och maat i skogen, vprögde han thet för
fiendener. Svart Kr. 24. en vprÖyer för
Prestenom alla sina synder. L. Petri
Kyrk-ord. 26 a. the icke vele hvar andre upröye,
hvilke the äre som våre förbud och stadger
öfverträde. Stjernman Com. 1:338 (1580).
Herren haffuer medh flijt ransakat idhra
gärningar och skal idher alle upröija. Forsius
Esdr. 198.
Uppröra, tr. 1. Sätta i rörelse. Han ...
vprörde sönnan wädher. Ps. 78:26. — 2. Refl.
Komma i rörelse. Herren är Konung,
therföre wredhgas folcken, han sitter på
Cherubini, therföre vprörer sigh werlden. Ps.
99: i. Och när han kom in j Jerusalem,
vprörde sigh hele stadhen. Matth. 21:10.—
3. Uppväcka, åstadkomma, the Dalekarle
nogen twisth, twædrekt och obestånd vpröre
vele. Gust. 1 reg. 4:177. pæder Canceller
med sijt partij vprörde eth nytt forræderj
vppe j Dalarne. 4:178. Refl. hvadh
difficul-teter sig upröra (yppa sig, uppstå), så moste
man .. intet latha aff ded som fäderneslanded
ähr til tiänst. A. Oxenstjerna Bref 2:326.
Upprörare, m. Upprorstiftare. (Jfr U p p
-ro rare.) Uprörare altijd äre vordne
straffade. P. J. Gothus Hust. 149. myterna
-kare och mootsträffvige uprörare. Phrygius
Agon 24.
Upprörelse, f. Uppväckande, obeståndz
vprörilse. Gust. 1 reg. 4:351.
Upprorisk, Upprörsk, adj. Upprorisk.
thet upröriska myterijt. P. J. Gothus Hust.
151. Doomen ... måste gåå öffuer alla
upröriska. Ders. 152. undersåterne . . . varda
uprörske emoot öffuerheetena. Rel. art. 285.
the uprörskas rådslag. Ders. 286.
Uppsanka, tr. Uppsamla. [Fsv. upsanka.]
man vpsanckar öffuergiffuen ägg. L. Petri
Jes. proph. 10:14. j skolen vpsancka watnet
vthi then nedra dammen. 22: 9.
Uppsatt, n. 1. Uppsats, presterskapet...
ville låta inkomma deras underdåniga förslag
och upsatt. Stjernman Riksd. bih. 386 (1660).
ett skriffteligit opsatt. Civ. instr. 330 (1661).
hafver iagh så korteligen uppå en godh dehl
fattadt ett upsatt. HSH 16:152 (1667). — 2.
Insats. Gott spela uthan uppsatt, i. e. uthan
äfventyr och vågande. Grubb 272.
Uppse, intr. Se upp. the vpsågho j
himmelen. Ap. gern. 1:10. then högt vpseer och
högferdigt hierta haffuer. Dav.ps. 1536 101: 5.
Uppseende, n. [T. aufsehen.) 1.
Uppsyn, utseende, the (djuren) med theres
för-skreckeliga vpseende dräpit them. Sal. vish.
1536 11:20. — 2. Uppsigt, tillsyn,
omvårdnad. titt vpseende bewarar min anda. Job
10:12. han haffuer itt vpseende på sina
vth-koradha. Vish. 3: 9. Så skal nu en Biscop
haffua vpseende med alla the som äro vnder
hans befalning. L. Petri Kyrkord. 75 b. —
3. Akt, uppmärksamhet. Jagh förmanar idher,
at j haffuen vpseende på them som twist
och förarghelse åstadh komma. Rom. 16:17.
Thet folck, som ther tilstädes var, gaaff icke
så stoort upseende uppå de speel, som ther
öfvades,... såsom uppå thet rooff uthi
Macedonien föröfvat var. Schroderus Liv. 904.
Uppsigt, f. 1. Uppsyn, en jungfru vred
ansicktet öfver begge axlarne med en styf
upsikt. Dalin Arg. 1, n. 18. hvar och en,
som jag rörde vid, benådade mig med en
hvass upsickt. Ders. n. 21. Barclajus var
af en ... from upsickt. Malmborg (företal),
hans muntra upsigt. /is. Ban. 2:7. — 2.
Uppmärksamhet, aktgifvande. K. M. aff
Sverige är then, på hvilcken alle, eho the
och äre som krigsmen vara velie och skole,
skole hafva sin störste och högste upsicht.
Gust. Adolf Skr. 248.
Uppsinna, tr. Upptänka. [T. ersinnen.]
Huad nu här emoth skall vara för remedia
till att upsinna. A. Oxenstjerna (HSH
35:178).
Uppsjuda, intr. Uppvälla. [T.aufsieden.]
Tu läter kellor vpsiuda j dalanar. Dav. ps.
1536 104:10.
Uppskeppa, tr. Lossa, urlasta. [Mnt.
upschepen.] alle the sigla in till Aabo ...
skulu theres godz qwart latha blifua i thera
skeep och intid vpskipa innen eth dygn.
Gust. 1 reg. 2:149. Skall och ingen uthi
skäären någott upskeppe, eller medh båther
til staden eller annorstedes före låthe.
Stjernman Com. 1:127 (1552). skole intet
fördriste anten lijtet eller mycket att sellia
eller upskippa aff theris farkost för än the
tullenärens sedel... hafve. 1: 284 (1577).
fremmande mötte förbiudas oppskeppa deras godz
i käller, boder eller annorstädes. Riksd.
2:1037 (1647).
Uppskjufva, se Uppskufva.
Uppskött, n. Uppskjutande, uppskof. [Isl.
uppskot.] thenne vår siöötull skal... uthan
alt borgande eller upskott straxt blifva til
tullnären aflagd och betalt. Stjernman
Com. 2:191 (1638).
Uppskrift, f. Påskrift, utanskrift. [T.
aufschrift.] Ibland andra breef uthur Sverige
ähr mig i desse dagar ett tilhanda kommit,
dess upskrifft lydde till Hertig Jören af
Lünèburg. A. Oxenstjerna (HSH 35:159).
Uppskrifva, tr. Skriftligen uppsäga.
[Mnt. upschriven.] Landsens inbyggiare hafwa
honom (kon. Kristian) vpscrifwith hulskap
mandzskap ok troe tiænesth. Gust. 1 reg.
1:98. och scriffuo honom (kon. Hans) vp
huldskap och mandskap. O. Petri Kr. 297.
(Jfr under Uppskufva 2.)
Uppskuf, n (?). Uppskof. [T. aufschub,
m.] vthan vpskuff och all drögsmål. Uti.
på Dan. 248.
Uppskufva, tr. (Se Skufva.) 1.
Uppskjuta. Antiochus wille . . . lata vpskuffua
saken. Uti. på Dan. 537. the upskoffue och
förhalade tijdhen. Tegel Gust. 1 hist. 2:81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
