Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppsvälja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsvälja
Upptäcka
Uppsvälja, tr. Uppsluka, eens dåras
lep-par vpsuelgha honom. Pred. .10:12. iorden
öpnadhe sin munn och vpswalg them: 4 Mos.
26:10. iorden ... vpswalgh strömen. Upp.
12:16. Om Herren icke medh oss wore,
när menniskionar sigh emoot oss settia, så
vpswolghe the oss leffuandes. Ps. 124:3. The
äghodelar som han vpswolghet haffuer. Job
20:15. Dödhen är vpswolghen vthi seghren.
1 Cor. 15: 54. thet dödheligha måtte
vpswolghet warda aff lijffuet. 2 Cor. 5:4. Jach är
Christus som ... fordrängt och vpsuolghit tina
synder vthi mina rätfärdugheet. O. Petri
1 Post. 89 b.
Uppsvälla, intr. Blifva uppblåst,
för-häfva sig. the förachta them som liggia j
syndena, och vpswälla vthaff then gåffua
som the haffua. O. Petri 1 Post. 123 b.
Lucifer ... upsvall i högmod och stolthet.
Raimundius 57.
Uppsyn, f. och n. [Fsv. upsyn, f.] 1.
Uppsigt, tillsyn, på thet ock des större opsyn
må vara. Gust. Adolf Skr. 10. — 2. Blick.
om hoon honom ville begunstiga medh ett
enaste milt upsyyn. U. Hjärne Vitt. 30.
Uppsynsman, m. Uppsyningsman.
Christus hafver satt oss til upsynszmän uthi sin
försambling. Laurelius Rel. speg.
tilleg-nan 4 a.
Uppsåt, n. [Mnt. upsat.] 1. Afsigt,
mening. hwad vpsååt hon (den hel. skrift)
haffuer, thet är icke annat än at wij mötte
bliffua salige. O. Petri 2 Post. förord 3 a. —
2. Åsigt, sats, påstående, wij nw såå haffue
begrundat (grundat) wort vpsåt ath
echte-skapet icke måå någhrom forbudhit warda.
O. Petri Åkt. B 4 a.
Uppsåtsk, adj. Som sätter sig upp (mot),
upprorisk. [T. aufsässig, aufsätzig.] de icke
affstå ville sin vpsåthske mening och
an-slagh. Fin. urk. I. 1:147 (1597).
Uppsäga, tr. Afsäga sig, afstå ifrån.
än thå at han så offta vpsade rikit, så stoodh
han doch hwarken widh ordh eller eedhar.
O. Petri Kr. 90. ingalunda tilstädia någon
embetzman flere embeter uppehålla och idka,
än ett,... utan hvar i sin stad låta sig åt ett
embete nöija, ho thet eij giöra vil, då må
han et upsäija och annat vedertaga.
Stjernman Com. 1:262 (1576). man skal tusende
gånger heller låta helsan, ja sielffua lijffuet,
än j otijdh upsäija sin kallelse och fly och
alla them, som vår lära, tröst och hielp
be-höffua, undfalla. P. L. Gothus 1 Uti. 11 a.
Uppsätta, tr. 1. Sätta, tillsätta, them
wil iagh vpsettia idher för höffuitzmän.
5 Mos. 1:13. vpsett Domare och Laghmän,
som alt folcket döma mågha. Esra 7:25.
— 2. Sätta på spel, våga. the wille hålla
sigh alt till honom, vpsettiandes med honom
lijff, blodh, löst, fast och alt thet the åtte i
werldenne. Svart Kr. 140. Han . .. ville
hafva för Lifland upsatt all sin keyserliga
mackt, ja ock, hvar så gälde, sielfva lifvet.
Girs Joh. 3 kr. 19. — 3. Uppskjuta. [Fsv.
upsättia.] vpsatte vj samme möte...in til
en maanad epther pascha. Gust. 1 reg. 1:188.
thet ærendhe skal plath vpsæties til længre
beradh. 4:101. wij vpsath haffue på thenne
tijd then findska rese. 4: 147. (om) then
yttersta dagen något länger upsattes eller
fördrögdes. P. L. Gothus Undervisn. 11.
Uppsättning, f. 1. Påbud, menniskiors
stadgar eller vpsätningar. O. Petri 1 Post.
41 b. — 2. Uppresning, the nu intith mere
torde biuda till någen vpsätning emoot
Konung Cristiern. Svart Kr. 42.
Upptaga, tr. man vptagher (antager,
in-förer) en ny troo. Gust. 1 reg. 4: 20. Vprett
Zion igen, at titt ord må ther åter vptaghas.
Syr. 36:16. the vptogho allahanda affgudherij.
47:31. vptagha (antaga, anskaffa)
krijgs-folck. 1 Macc. 10:8. vptagher hwar then
andra,- såsom ock Christus haffuer vptaghit
(antagit sig) oss. Rom. 15:7.
Uppteckna, tr. Utmärka, vptechne all
grundh ... både jnnen skärs och vthan skärs
medh store qwaster. Fin. handl. 8:275 (1555).
Upptena,tr. Upptina. (Se T en a.)
Spegel G. verk 33.
Upptigga, tr. Tigga nåd för, tigga
någon fri. Plägsedh är, när een man til sitt
straff gåår, At een qvinna honom uptiggia
fåår. Chronander Bel. Dia.
Upptussa, tr. Upphetsa, uppegga, han
optusat hafver almogen att the eij uthgiöra
skulle the 4 öra sölfuerm:th. Rääf Ydre
3:185 (1645).
Upptåg, n. Procession, kavalkad. [T.
aufzug.] hölt Hans Furstelige Nåde Hertigh
Carl uptog (som dhe kallat) på rennare
ba-nen. HSH 22:221 (1650).
Upptäcka, tr. [T. aufdecken.] 1.
Aftäckas blotta. Tu skalt ock icke vpstigha
på trappor til mitt altare, at tijn skam icke
skal ther bliffua vptäckt. 2 Mos. 20: 26.
vpteckia (aflyfta) sins fadhers teckilse. 5
Mos. 22:30. tina ondsko du dotter Edom,
skal han heemsökia, och vpteckia (blottay
uppenbara) tina synder. Jer. klag. 4:22. nu
speglas j oss allom Herrans klarheet medh
vpteckt (aftäckt) ansichte. 2 Cor. 3:18. —
2. Meddela, yppa, tillkännagifva, wette wij
icke om her Erie haffuer vpthekt for ider
samma breff, hwar thet icke skedt är, må
j än nu låte her Erie läsa samme breff for
ider. Gust. 1 reg. 10:268. iagh mine
tanc-kar öfuer the puncter, som I på näste
rijkz-dag achta medh Ständerne förhandla, eder
optäckia (må). A. Oxenstjerna (HSH 30:14).
Jag skulle fuller mine skäl öfver hvar punct
opteckia. Dens. (Ders. 34: 21). Kongl. Maij:tz
nådigste breef . . . optäckte mig
fullkomme-ligen, huruledes hans Kongl. Maij:t... hade
måst fatta ett sådant consilium. HSH 31: 340
(1662). Hvadh ... uthj detta General Gou-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
