Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utbya ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbya
— 927 —
Utfeja
C 3 a. — Adverbialt: högligen, öfvermåttan.
Han är en uthbundigh godh gesell. R. Foss
486. Then som begärar at giffta sigh, skal
ingalunda ther på see, at een qvinnesperson
är uthbyndigh skön. Schroderus Albert.
2:22. en utbyndigh godh Musicus. 4:161.
Utbya, adj. Som tillhör en annan by.
utbya fänad. A. Nicander Vitt. 238.
Utbyndig, se Utbundig.
Utbyta, tr. 1. Byta. roffuet aff
stadhe-nom vthbytte Israel emellan sigh. Jos. 8:27.
— 2. Göra till byte. han thet (folket) skinna
och vthbyta skal. Es. 10:6.
Utbåd, n. Uppbåd. [Isl. ütboö.] lät göra
itt vthbodh j sitt hela Rike, och fick een
stoor macht tilhopa. 1 Macc. 3: 27.
Utbåda, tr. Påbjuda. Keysaren Augustus
läät vthbodha ath all werlden skulle
beskattat warda. O. Petri 2 Post. 12 a.
Utbörd, f. Börd, härkomst, förqväfft all
dän artighet, man af hennes utbörd kunde
hava förmodat. Hermelin D8b.
Utbördes, adv. Utrikes, vår guarnison
(i Stralsund) ähr icke så stark, att han kan
allena vara sakerna mechtigh, hvar antingen
något inbördes obestånd, eller inbördes och
uthbördes tillijka, ändtstå (uppkomma) skulle.
Gust. Adolf (HSH 25: 59).
Utbösta, tr. 1. Piska. Klädher mosthe
man offta wthbösta, annars kommer ther
maal in. L. Pet. Gothus .50 b. — 2.
Utpiska. axen på kläde uthbösta, men intet på
logen medh slagan uthtröska. Risingh 24.
Utböta, intr. Afsluta botgöring. [T. [-aus-biissen.]-] {+aus-
biissen.]+} När en nu altså hade giordt boot
i hundrade åhr, så hade han doch icke ...
fulkommeliga nook uthbött. P. J. Gothus
Rel. art. 468.
Utdamma, intr. Utdunsta. [T. [-aus-dampfen.]-] {+aus-
dampfen.]+} vrede ... är en dryckenskap,
an-gripandes vårt sinne, och vårt förnufft med
gifftigare fuchtigheter förvillandes, än de som
af vinet utdamba. Hermelin C 8 b.
Utdela, tr. Dela, skifta. [T. austheilen.]
tin åker skal medh snöre vthdelat warda.
Am. 7:17.
Utdissa, tr. Se Dissa. thenne anden
... uthdissar den bästa miölken. Colerus
2: 29.
Utdjup, n. afgrund eller uthdiup. U.
Hjärne Anl. 45. det i sig sielft är ett godt
lefvandes vatn, som så mycket möyeligt
kommer uthur sielfva uthdiupet, och intet
af dagg- eller regnvatnet, som sig uthi
jordens öfversta skorpa försam blår. Ders. 12.
Utdraga, tr. och intr. 1. Utgöra, erlägga.
then hielp och gærd til rikitzens geldz och
sculders bettalningh som alle ... offuer hela
rikit nw haffua vthdragit. Gust. 1 reg. 4: 83.
Och ær thenne pålagde gærdh mesthe
par-then vthdraghen j reedhe pæningar. 4:114.
j ecke betröste vdtdraga then tilnämpde
summa. 5: 104. Krigzfolckett... hafue till
att kräfie 21 t:ne gull och 40000 daler, thet
... den Polniske Crone icke är mächtig till
att udhdrage. Hallenberg Handl. 59 (1613).
— 2. Draga ut, uttåga, tu vthdragher vthu
läghret emoot tina fiendar. 5 Mos. 23: 9.
sedhan Israels barn woro vthdraghne vthu
Egyptj land. 4 Mos. 33:38.
Utdragning, f. Uttåg. Och (Rubens
stam) skola wara the andre j
vthdragnin-genne. 4 Mos. 2:16.
Utdricka, tr. Dricka ur. vthdricka hwadh
inskenckt är. Ord. 23: 30.
Utdrägt, f. Gärd, utgift. (Jfr Utdraga 1.)
then tyranniska öffuerheet, som ... sugha
them (undersåtarné) vth medh odrägheligh
beskatning och vthdrägt. P. Erici 2:145 a.
Utdämma, tr. Medelst dammar uttappa.
The Pomptiners siö bleff ... uthdämmat och
ther uthaff giord en åkerfiäll. Schroderus
Liv. 917.
Utdämpa, tr. Dämpa. [T. ausdämpfen.]
min skaldkonst är försvunnen, Ok
Hippo-crenens krafft utdämpat ok bortrunnen.
Lucidor G l b.
Utelycka, tr. Utestänga. [Fsv. utelykkia.]
Thet är ingen menniskia, som kan vthe lyckia
... allahanda omsorg. L. Petri 1 Post. B 6 a.
Utelåta, tr. Utelemna. [T. auslassen.]
then tridie och fierde Esre Böker... j then
Tydska Biblien vthelåtna äro. Försp. till Bar.
Utestå, intr. [Fsv. utestanda, Mnt. [-ut-sfan.]-] {+ut-
sfan.]+} Hafva något utestående med
någon, hafva något att afgöra med, hafva
något obytt med, hafva sak, tvist med
någon. han aldrick viste siigh nogoth
vthe-ståndandis j ordh eller gerninge med then
som slickt forræderske stycke brwchade på
honum. Gust. 1 reg. 4:123. wij haffua intit
annat än got vtestondendis med them. 10:13.
then eller then, som wij äre wredhe vppå,
och haffue noghot vtestondandes med. O.
Petri Ed. B la. Giter någhor idhra som
någhot haffuer vthe ståndandes medh en
annan, sigh döma låta vnder the oretferdigha,
och icke heller vnder the heligha? 1 Cor.
6:1. Han ingalunda på den tid kunde någon
feigd emot Ryssen företaga, aldenstund han
viste sig intet hafva utståendes med honom.
Tegel Er. 14 hist. 5. bilägga det utestående
som vi hafva oss emillan. Ehrenström 73.
Utetsa, tr. Gravera, rista, uthugga. [T.
ausätzen.] En skrifft uppå stenen uthetzat
... Medh bookstäfver artighe store. R. Foss 41.
U tf al ka, tr. Hålla fal, utbjuda till salu.
sine varur at uthfalcka. Stjernman Com.
2:579 (1649). konor som medh bara bröst
gå, så at man ofrågat må veta, hvad för saker
the hafva at uthfalka. Laurelius Påf. anat.
128.
Utfeja, tr. [T. ausfegen.] 1. Bortfeja,
bortrensa, iagh skal vthfeya the afffelligha.
Hes. 20:38. Euangelium vthfäyar alt
affgu-dherij. Försp. till 1 Macc. synden genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
