Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vara
— 953 —
Varelse
[Fsv. =; jfr Mnt. waren.] en . . .
krijgs-knecht aff them som waradhe på honom.
Ap. gern. 10:7.
Vara, hjelpverb. Gudh sij (vare) ther
fore claghat. O. Petri 1 Förman. B 3 b.
gudh sie loffuat. 1 Post. 143a. Vara om,
vara åt, se Om 3, Åt.
Varaktig, Väraktig, adj. Som kan värja
sig, stridbar, duglig, krigsduglig, vapenför.
[Mnt. weraftich, werachtich; T. wehrhaft.]
göre oss vnsetning med gott weractigt folk.
Gust. 1 reg. 8:6. j skolen gå för idhra
brödher wäpnadhe alle the som wärachtughe
män äro. Jos. 1:14. gott och wärafftigt
krigzfolk. RR 13/« 1543. slotten ther i
landet mötte nottorffteligen medt gott,
förståndigt och warafftigt folk ... försörgdt bliffwe.
Fin. handl. 7:118 (1544). han icke hade på
slottet varacktigt krigsfolk öfver femtio man.
Girs Joh. 3 kr. 37. af hvarje tiugu gårdar
... skulle utgöras en varachtig karl. Ders.
168. varafftig rustning. Tegel Er. 14 hist.
155. godhe och warafftige schytt. HSH
27:130 (1565). — Kejsarens bud ... at
und-fånga och upp till konungen hafva, Erik
Sparre, som då var nyss vorden warhafftig,
. .. befaldt blef. S. Elofsson 175. giorde
Hertig Carl sin broders son Hertig Johan
varaktig i Stockholm ... (med) de vid sådane
tilfällen på den tiden vanlige ceremonier.
J. Werwing 2:104. (månde Konung Carl
offenteligen förklara sin son Hertig Gustaf
Adolph, som nu hade ingådt sit siuttonde
ålders år, at vara så kommen til mans...
det han kunde bära harnesk och vapn, dem
han ock då uti samtelige Riksens Ständers
åsyn sig uppåtog. 2:222.) konungen giorde
migh warachtigh i Calmarna på wallén, och
blef iagh thå hans K. Ma:tz småsuen. Rääf
Ydre 3:414 (1594). Varachtig man
...bestod theruti, att när någon beskedligen och
troget tiänt en förnäm adelsman och riddare,
så gjordes ett stort samqväm, och herren i
huset hölt ett tahl om then trohet, som han
spordt hos denne sin betjänte, och att han
skattade honom verdig att härefter bära värja,
och till slut gaf han honom ett mechta
örfil och sade, att thenne skulle blifva then
sidsta, som han någonsin skulle uppbära,
så länge han hade en varm blodsdroppe.
Sedan sattes han i högsätet och hedrades
then dagen af alla både herrar och
fruntimmer. Thetta var i bruk till 1661, tå Gref
Magnus introducerade thet tå brukliga
Franska maneret, att alla herredrängar skulle
bära värjor. Link. bibi. handl. 1:310. Se
Stjernhöök De jure Sueon. 154.
Vardböte, Vålböte, m. och n.
Vård-kase. (Se Schlyter Ord. Böta varder.)
Lät han göra vardböter (eldkassar) på höga
berg och sättia vacht derom, som vetarna
uptända skulle, när ofrid vore på färde.
Verelius Götr. 22. gien akt uppå våhlbö-
ten, som ved stranden stå, Hvis eld långt
in i sion blier sedd Och viser skeppen på
god redd. Lucidor Qqla. En vålkasse
eller vålböke (!) stod jämte vägen, ...han
var bygd på egit sätt af en hög
perpendicu-laire stång med en trefot inunder, som stödde
på alla sidor. Linné Öl. resa 61.
Vare (blott anträffat i oblik form: vara),
m. Akt. [Fsv. vara (oblik form), Isl. vari, Mnt.
ware.] tagh tigh wara at tu icke meer
kommer för mijn öghon. 2 Mos. 10:28. iagh
wil tagha migh wara, at iagh icke syndar.
Ps. 39:2. Then kloke seer thet onda, och
tagher sigh wara. Ord. 22:3. Hwar och en
taghe sigh wara för sinom nästa. Jer. 9:4.
man icke tagher tijdhen wara. L. Petri 4
Post. 33 b. the skola tagha wara på (sköta)
tijn tienist. 4 Mos. 18:3. tagha wara på
embetet. 18: 6. tagh wel wara vppå (gif
akt på) hwadh iagh tigh wijsa wil. Hes.
40:4. en krukomakare, han moste tagha
wara på sitt arbete. Syr. 39 (38:32). the
... läto tagha wara (lura) på honom j stadz
portenom j hela nattenne. Dom. 16:2.
wach-tarenar woro för dörenne, och togho wara
på (bevakade) fängelset. Ap. gern. 12:6.
huar... Söffuerin nogit obestondt begynne
will, schall ther wel taghas wara paa. Gust. 1
reg. 3:57. the togho wara på- honom (Jesus),
om han skulle böta honom (den ofärdige)
om sabbatzdaghen, på thet ath the skulle få
beklagha honom. NT 1526 Marc. 3: 2. Och
alla så gåfvo de på djuret vara. Sv. forns.
2:314.
Vare(?), m. Varande, vistelse? [Fsv.
vara, Isl. vern.] Ær och wår vilie atj latha
tilpyntha salen ther oppo gorden med
glass-fenster och annat huad ther behoff görs, på
wän vare (under vår dervaro ?) om wij ther
kommandis varda j jwl. Gust. 1 reg. 4: 825.
Varelse, f. 1. Varande, vistelse, din
varelse däruthe fuller ähnnu een tijdh
blijff-ver. A. Oxenstjerna Bref 2: 479. — 2.
Tillvarelse, lif. förgöra vthaff iordenne alt
thet som warilse haffuer. 1 Mos. 7: 4. the
som medh henne (visheten) j selskap äro,
haffua een ewigh warelse. Vish. 8:17.
Drö-mer äre icke annat än belete vthan warelse.
Syr. 34:3. j honom leffue wij, röroms, och
haffue warelse. Ap. gern. 17:28. Laghen
haffuer skuggan aff thet tilkommande godha,
och icke sielffua warelsen.’ Ebr. 10:1. tu
haffuer skapat all ting, och för tin wilia skul
haffua the warelse, och äro skapt.- Upp. 4:11.
— 3. Väsende, egenskap, gudz son är ens
medh gudh fadher j guddoms warelse. O.
Petri Svar till P. Eliæ f2b. Brödh och
vijn behålla theras substantia och varelse
uthi them heliga natvardenom. P. J.
Gothus Rel. art. 220. then rette och sanne
Guden ... är en i varelsen och tree i
personerna. Ders. 330. fast tu thet (guldet) än
hundrade gånger uthi smältugnen inkastade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
