Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vedertorftighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vedertorftighet
— 962 —
Vefva
tige wore. O. Petri 2 Post. 116 b. huad
the vedertorfftige eller fatige behöfFue. Fin.
handl. 1:238 (1542). Bildl. Hwj wenden j
idher tå om til the swagha och
wedhertorff-tigha stadhgar igen. Gal. 4: 9.
Vedertorftighet, f. Torftighet. iders
fa-tigdom och wedertorftighett. Gust. 1 reg.
65.
Vedertorfva, tr. Behöfva, han uptäcker
all feel, som behöfva afskaffas, och elliest
hvarutinnan han Biskopens hielp och styrkio
kan vedertorfva. Emporagrius 309. Jfr
Vedertarfva.
Vedervara, intr. Vara närvarande vid.
Krigsbefälet, som ständernes förening icke
vedervarit. J. Werwing 1:220.
Vedervara, Vidervara, tr. Åtvarna.
[Fsv. vipervara.] (Jfr Vara, tr.) Och haffue
nu på nyth igen wid högsta straff lijff och
godz wedheruarat them at the thet (silfret)
icke köpa skolle. Gust. 1 reg. 7:174. han
icke nooghsamliga hade bliffuit widerwarat
(för dryckenskapslasten). L. Petri Dryck.
D 7 a. wardt honom offta wedherwarat aff
hans grannar, at han skulle låta aff medh thet
ordesätt, eliest måtte han en gång komma
på stort fall. A. Simonis V12 a.
Vedervarning, f. Varning,
tilenwedher-warning ... på thet the sigh förwara skole för
sådanna falsk rådh och ogudhachtigh handel.
a. Simonis Tio b.
Vedervigt, f. vedervigter eller lijkare.
Stjernman Com. 3:85 (lf61).
Vederviljare, m. lllviljare. Redskaffens
gemöter ... böra intet taga någon affcaknat
igenom vedervilliares vållande. U. Hjärne
Surbr. företal 3 b.
Vedervilje, m. Illvilja, motvillighet,
fiendtlighet; förtret, misshag. [Fsv.
vidher-vili, Mnt. wedderwille.] Thet iak haffuer
lathit förwende hertig iöriens breff ...
haffuer iak ingenstedz ther med giort eder nad
till nogen vederwilie (/ någon illvillig afsigt).
H. Brask (Gust. 1 reg. 3:4 -5). i låte eder
förföre och bedrage til al skalkheet, vpror
och wederwilie. RR 8/i 1542. the (presterna)
tryggeligen och frijdhsammeligen, doch oss
icke till någon otrooheet, vedervillie eller
olydne i verldzlige måtto, ... måge bruka
dheras kall och embete. Stjernman Riksd.
1:421 (1594). han achtade sådana theres rådh
intet, vtan togh thet til wederwilia, at the
honom sådana rådde. O. Petri Kr. 287.
godh barn . .. tagha sig til wara, at the ingen
ting antingen göra eller låta, thet the
(föräldrarne) skola tagha til wederwilia. L.
Petri 3 Post. 96 a.
Vedervillig, adj. Motvillig, fiendtlig;
förtretlig. Genom samma girigheet giorde
K. Perseus K. Gentium sigh vedervilligh.
Schroderus Liv. 863. the sigh uppå
sam-.quems platzen alle tee skulle och ther medh
.vedervilligh röst hemnas uppå sin strenge
och illvillighe öfverste. Ders. 906. i sinnet
och hiertat blifva the ... vedervillige emot
sitt egit land. Svedberg Schibb. c 3 b. de
många vedervilliga saker... som flux fölgde
på det Pålenska valet. Girs Joh. 3 kr. 189.
medh penningar kan man .. . alle
vedervil-lighe ting affvenda. R. Foss 186.
Vedervågan (-våga?), f. Jagh icke
heller sijr dem Keyserske i Pommern att vara
så starck, att dhe skole töra biudha oss här
någott; Och där dhe dedh giordhe, menar
jagh ... nogsampt att holla dhem vedervågan
(hålla dem stången; jfr T. die Wage halten).
A. Oxenstjerna (HSH 25: »2).
Vedervärdig, Vidervärdig, adj. [Mnt.
wedderwerdich, T. widerwärtig.] 1.
Motståndare. wåre fiender och wijderwardige.
RR 17/4 1544. Skal ock ingen then andres
fiende eller vederverdige ... hielpa, sterckia
eller tilförningh göra. Tegel Gust. 1 hist.
2:135. Konungen i Danmarck ... skall sigh
hemligen förbinda medh E:s Kongl. M:ttz
vedervertige. A. Oxenstjerna (HSH 24:
205). — 2. Stridande emot, stridig, motig,
vidrig, samma lagh haffua strax, lika som
Scrifftenne wederwerdigh, bliffuit ogillat. L.
Petri Skyld. B 7 a. såsom olijka paar oxar,
altså komma olijka och wederwertige
com-plexioner sällan wäl öfwereens. Brahe
Oecon. 87. ju större tåreflod, Ju mera
lindring i en vedervärdig lycka. S. E.
Brenner Dikt. 1:136.
Vedervärdighet, f. Fiendtlighet,
motspänstighet, ovilja, stridighet [Mnt.
wed-derwerdicheit, T. widerwärtigkeit.] han
ingen vederverdigheet företaga skulle ernoot
H. K. M. Tegel Gust. 1 hist. 2:196.
af-holler den gemena man at sättia sig op och
til vedervärdighet och olydno. Stjernman
Riksd. bih. SOi» (1639). man hvarcken
Churfursten eller dhe Pommerske furster och
ständerne med något otijdigt svar till
veder-vertighet och alteration rnoot oss tillfelle
gifva må. A. Oxenstjerna (HSH 27:157).
rättrådige, uprichtige och beskedelige män
förordnade blifva, som uthan våld eller
någon vedervärtigheet alla saaker ... öfverläggia
och i acht taga. Stjernman Riksd. 2:1388
(1660).
Ved rig, se Vidrig.
Vedvräkare,’ m. Vedsynare. den som
kiöper veden skall gifve vedevräkaren af
hvar fampn sex penningen Stjernman
Com. 1:2*6 (1577).
Vefta, tr. och intr. Vifta. Herren
Ze-baoth weefftar handena offuer them. Es.
19:16. när som wädhret bläste, haffuer thette
förlåtet (förlåten) wäfftet, såsom een fänicka
(fana). Lælius Res. 1:30.
Vefva, f. Svepning, svept i dödsens
bleka vefva. Eldh Cypr. 174.
Vefva, f. Stund. En fru, som visat har
in til sin sidsta vefva, Det hon at älska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
