Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Våning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våning
— 986 —
Vårdmärke
andre nyttige huus och byggningar.
Stjernman Riksd. 2:llö8 (1650). — Jfr
Vån-a k t i g.^
Våning, f. Boning, bostad, boningsort.
[T. wohnung.] j mins fadhers hws äro monga
woningar. NT 1526 Joh. ev. 14:2. the een
ewigh wåning vthi itt annat och bättre lijff
bekomma skulle. L. Petri 2 Post. 53 a.
hans hws är een himmelsk wåning, ther
sielffuer Gud vthi boor. 3 Post. 137 a. the
siälar, som ... genom Döpelsen och een rett
troo på Christum woro rene giorde, Gudhi
til een behageligh wåning och itt heligt
Tempel. Kyrkord. 19 b. Erchebiscop Jacob
... hade bygt sigh wåning vthi Gripzholms
Closter. Svart Kr. 10. althenstund the finge
behag til thet lustige och liufiige Asien,
tänckte the at uthwälia sigh thet til een
var-achtig våning. Schroderus J. M. kr. 27.
the Salasser, itt folck som hadhe sin våning
emillan bergen Alpes. Liv. 951.
Vånsamlig, adj. Svår. [Fsv.
vandsam-liker, Isl. vandasamligr.] Jfr Våndsam.
thet är vånsamlighit uplyffta hiertan ifrå
jor-dene til himmelen, ifrå verldena til Gudh.
Rothovius 3 Pred. A 4 b.
Vånstuga, f. Boningsrum. [T. [-wohn-stube.]-] {+wohn-
stube.]+} hus för tullbetienterne, nemligen en
tullstuga, en vånstuga, kiökskammar och en
förstuga. Stjernman Com. 4:605 (1684).
Vånvare, m. 1. Påenvånvare, för
säkerhets skull. [Isl. vän och vari\ "til
vonar og vara", se Cleasby-Vigfusson
vari.] iach haffuer thalet till her swanthe
paa thijne vegna om ytermere hielp och
for-læningh aff kronone, tha haffuer han loffuet
mik ath veliæ vethe tith’ beste ... huilket
thw behöffuer icke twiffle oppaa Togh (dock)
oppaa en von ware sender iach tig her
swantis opne breff. HSH 19:162 (1506). —
2. På vånvara, på höft, på måfå. Cotin
och jag, som på vånvahra (au hasard) blott
Hopsmidom någre rim. Düben Boil. sat. 50.
— Jfr Rietz 822 a-b.
Våp, m. Det kommer den våpen alzingen
ting vee (vid). Lindschöld Gen. A 4 b.
Våpas, dep. En vettvilling ... tokas
(vå-pas, L. ineptit)... och fyller öronen medh
fåfängia (flättia). Comenius Tung. 838.
Våpet, Våpot, adj. Våpig. Han fick och
fatt en våpet man, ... Then lät han så svåra
pijna, Som bekende ... alt thet som han blef
åthspord. Hund Er. 14 kr. v. 315. Om
något våpot nöt skal oxedriften styra, Tå lyda
nappast the, som äro något yra. Spegel
Sal. vish. 5.
Vår, f. 1. Årstiden, een degheligh roos
om wårena. Syr. 50: 8. — 2. Vårbruk, for
en (än) the begynna tiil ath saa och tagha
paa theres waar. Gust. 1 reg. 3:107. — Se
Våren.
Våra, pron. pers. genit. pl. Af, bland
oss. wij wilie giffua tigh huar wåra tusende
och hundradhe silffpenningar. Dom. 16:5.
allas wåra modher. Syr. 40:1. allas wåra
Fadher. Eph. 4: 5. en pung skal wara allas
wåras (för wåra). Ord. 1:14.
Vård, m. 1. Vakt, vakthållning, dragé
ut stadzens tunge med vårdh, schatt,
dagz-uerker och gestning. Stjernman Com. 1:
151 (1557). — 2. Hund (gårdvard). de
vårdar troo (trogne) ... begynna skiälla, Och
heerden .. . Det odiur vaarse blef.
Eure-lius Vitt. 16.
Vårda, tr. och intr. [Fsv. varpa, Isl.
varda.] 1. Vara angeläget, ligga vigt på.
the tage sich saken så lätt och löseligen
före, ... lijke som thet wordede inthet mere.
RR 5/s 1544. beflijta sigh ther om, at wel
och grundeligha thet lära, som mest wårdar.
Försp. till 1 Cor. ähwad som helst wij wilie
haffua för hender, thet något wårdar. L.
Petri 1 Post. U 4 a. annor nödh och
be-swäringar daghliga äro för handenne, som
fast mera om wårdar (än den lekamliga
nöden). Ders. X5b. the foro alt effter thet
lekamliga brödet, men thet andeliga, som så
mykit meer om wårdade, kommo the platt
intet ihogh. 2 Post. 123 b. Gifft tina dotter,
thet wårdar tigh mykit. Sir. bok 7:27. wår
barn warda lärde och förståndighe, Ja ock
(thet som aldramest wårdar) Gudfructige män.
Kyrkord. 81 b. handla om rikesens wårdande
ärende. O. Petri Kr. 293. — 2. Angå. Hwadh
wårdar tigh, huru en annar vthrettar sijn
saak. L. Petri 3 Post. 27 a. Han torde i
Konungens Lön Cammer gåå, Thet honom
doch inthet vårde. Hund Er. 14 kr. v. 392.
— 3. wij wete alle huru thet haffuer sigh
medh wårt lijff här på werldenne, Som minst
wårdar (väntas, förmodas?), så äret giordt
medh oss. L. Petri 3 Post. 54 b. Herrans
wredhe brister vth medh hast, och som minst
wårdar öffuerfaller han tigh. Sir. bok 5:9.
— 4 Vårdas, dep. Läta sig vårda.
Särdeles vårdas han om alle Adams söner.
Spegel G. verk 276.
Vårde, se V ål.
Vårdeligen, adv. Varligt, varsamt, bruka
dät (riset) vårdeligen. Hermelin B 6 b.
Vårdhold, n. Vakt, vakthållning. [Fsv.
varphald, Isl. vardhald ] Antwardaden
(ant-vardade honom) sidhan them j wold, Som
skulle öffuer honom haffua wårdhold. O.
Petri Jesu pina C 4 a.
Vårdhus, n. Vakthus, vakttorn. [Isl.
värdhus.] Läghret var medh vårdhuus ...
väl förvarat och befästat. Schroderus Liv.
337. Vårdhusen på bergen, uthur hvilke man
kunde see skeppen uthi hafvet. Ders. 357.
Vårdman, m. Väktare. [Fsv. varpmaper,
Isl. vardmadr.] Om Herren icke bewarar
stadhen, tå waka wårdmännenar fåfengt. L.
Petri Dav. ps. 127: l.
Vårdmärke, n. Vårdtecken, kännemärke.
så skola ock thenna tekn ... wara oss för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
