Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vändkåpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vändkåpa
— 995 —
Värda
tr^jus Beskr. 4:6. Vår krijgzmacht är både
lätt, vijgh och vändigh (nostrum mobile et
expeditum agmen est). Sylvius Curt. 346.
Vändkåpa, f. Som vänder kappan efter
vinden, (kyrkans) onyttige ledemoten och
falske bröder, som ifrå hennes enigheet
aff-träde och wederpartenom bijfalle ... sådana
wendekåpor . . . haffua most predicostolen
och läro embetet förswäria. A. Andreæ
Försp. till Uti. pä Dan. b 5 a.
Vändning, f. 1. Ömvändning, återvändo.
hade nw giord gerning ingen wendning. L.
Petri 4 Post. ila. — 2. Tummel, strid.
the komma vell tiil venningx met them
(fienderna). Gust. 1 reg. 10:163.
Konungens foutar ... wore i wenning medh
dale-iunckarenz senningebodh, afferdigade them
så att meste parten komme heem igen medh
en blodige panne. Svart Kr. 108. them
(fienderna) lyste icke meer heller offtare
komma igen til sådana wendning medh ...
konung Göstaff. Ärepred. 69. hvilken flotta
the komme i vänningh medh. Tegel Gust.
1 hist. 2:63. skermytzlade ther een tima
longh, och ... vore så medh hvar annan i
vendningh. 2:181.
Vängja, tr. Ringa, inringa (djur). Astrild
weet thera spör (spår), och kan them artliga
vängia. Stjernhjelm Here. 174. Vängia,
indagine includere, beringa diuret. Ordlistan
till Here. hiortar i markene vängia.
Palmfelt Virg. 6. Lex. Linc. (Jfr Rietz vängä,
under vänge.)
Vänja, tr. Såsom man wään itt barn.
Ord. 22:6. Wän icke tin munn til at swäria.
Syr. 23:9. så waande han strax sitt folck
vppå thet Hedhniska settet. 2 Macc. 4:10.
Om een quinna haffuer sina blodhflödh .. .
vthöffuer then tijdhen som waant är. 3 Mos.
15:25. faa noghen mestere ... ther kwnne
then strööm wenie (afleda) i fraa Hissinghe
szidan saa ath han fwlle all wthii then ene
strömen emellom Sewe Holmen och staadhen.
Gust. 1 reg. 3:185. — Vänjas, dep. Vänja
sig. Så skal tu nu wänias widh orden, at
ther skil mykit på, göra Lagsens gerningar,
och fulborda Laghen. Försp. till Rom. Thetta
moste man lära lijdha och wenias. L. Petri
3 Post. 34 b.
Vänkt, part. Väpnad. [Fsv. vänkter,
väknter, av väkna, sidoform till väpna, jfr
vakn, vapen.] en wänkt man. Svart Kr. 23.
Vännelös, adj. then, som ... begynner
råka i förackt och olycko, han blifver strax
värn- och vännelös. Spegel Pass. and. 268.
Vänsamlig, adj. Vänskaplig. [Isl. [-vin-samligr.]-] {+vin-
samligr.]+} vänsam liga råd — vänsamliga
för-äringar. Peringskiöld Heimskr. 1:600, 607.
Vänskap, m. skiljas vid detta lifvet,...
sin lycka, sina vänskaper. Dalin Vitt. I. 1:20.
Vänsåt, adj. dee ä lijka så vänsåta
mellan sigh. Som dee ä bägge två förtrogna
emoot mig. Lindschöld Vitt. 199.
Vänta, f. Väntan. [Fsv. =] Thens
rett-ferdighas wenta skal frögd warda, men the
ogudhachtighas hopp skal förtapat warda.
Ord. 10:28. Här är alltijdh sorgh, ftuchtan,
wenta, och på sidstonne dödhen. Syr. 40:2.
Väntehustru, f. Blifvande hustru,
fäste-qvinna. hans venthehustru hustru anna
asmus dotter. Gust. 1 reg. 4:358.
Väpa, intr. Dunsta? [L. vaporare?]
Jag tör... ej komma näär Averna,
Befaran-des at iag skal kenna i min hierna Then
stygge dimbans kraft som up af honom
vä-per. Spegel G. verk 113.
Vära, f. Besittning, ombesörjande. [Mnt.
were.] han och hans barnn skole göre oss
och Cronone ther tienist före, så länge han
eller the haffue them (godsen) j wäre (i värjo).
Gust. 1 reg. 6:10. the som domare embetet
j wäro haffua. L. Petri Kron. pred. D I b.
Vära sig, refl. Värja sig. [T. sichwehren.]
Sverige ... skulle få på en gång mera
fiender än det skulle veta at vära sig emot.
Lönbom Sv. arch. 2:161 (1694). Hölt
vapna-syyn och proof, hur man sig vill vära.
Eu-relius Vitt. 35. sig att vära Moot sijne lijkar
och den, som hugg skifta vill. Ders. 41.
Väraktig, se Varaktig.
Värbar, adj. Krigsduglig. [T. wehrbar.]
werbare och bestyckade skep. Gust. Adolf
Skr. 313. skepp ... vährbare och väl
mun-terade medh all tillbehör. Stjernman Riksd.
1:817 (1629). The kallas värdhbare skip, som
föra fiorton stycken och theröfver, aff järn
eller metall. Sjölag 1667 Amir. B. 3:2.
Åtta skepp, som blifvit köpte i Holland, och
ankommo till Götheborg, sattes genast i
vär-bart stånd. Hallenberg Hist. 5:280.
Värbarhet, f. så att man icke allenast
medh storleeken och verbarheeten, uthan
och af talet och myckenheeten af skeppen
kan vara fienden öfverlägen. Gust. Adolf
Skr. 313.
Värd, adj. Värdig. Hwilken som elskar
fadher och modher meer än migh, han är
migh icke werd. Matth. 10:37.
Värd, n. [Fsv. värdh.] 1. Köpsumma,
pris, värde. [Isl. verö.] han haffuer såldt
oss, och förtärdt wort wärd. 1 Mos. 31:15.
Wil han icke lösa thet, så må thet sälias
effter sitt werd (det pris som derför
bestämmes). 3 Mos. 27:27. Man må icke kasta
them (Judas’ silfverpenningar) j Offerkistona,
ty thet är blodz werd. Matth. 27: 6. tå
theras (böckernas) werd recknat wardt, wardt
thet funnet til femtiyo tusend penningar.
Ap. gern. 19:19. (Jfr’ Skovärd, Koval.)
— 2. Vara, handelsvara. Här är then summa
tu haffuer begärdt (förJosef), Ey giffuer iagh
meer för thetta värdh. Jos. hist. 10.
Värda, tr. Värdera, akta. [Fsv. virfia,
värßa, Mnt. werden, T. werthen.) man gudz
ordh och the andelige gåffwer icke schall
misbruke medt obeqvemlige personer som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
