Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Ymn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ymn
— 1000 —
Ynglig
kar.] ymmel, rumor. Comenius Tung.
index, iblandh menige mann i Smålandh
och Östhergöttlandh skall wanke een ond
ymmell och grunck, thervdaff E. K:tt
be-fruchter, att sigh någett vpror kunne
föror-sakes. RR sls 1570. gick thet ibland
gemene man uthi en ymmel eller såsom i ett
mörcker een misstancka. Widekindi 207.
så sväfvade ... lijka som ett ymmel, med
någre misstankar, emellan begges
Maye-steter aff Sverige och Dannemarck. Dens.
281. begyntes och gåå ett ömmel iblandh
allmogen. Brahe Gust. 1 kr. Jfr Hummel.
Ymn, n. (?). Ymnighet. Lät Svea gräns
ha ymn af frukt uti Gudz skiöte.
Warn-mark 349. Nordan strecker tu ut på intet
och högderna henga Uppå it ord, och
jor-denes ymbn (plur.) sig i lufftena svenga.
Spegel g. verk 20.
Ymna, tr. Göra fruktbar. Floden ...
ymbnar mången vext. Spegel G.verklffl.
— Refl. Blifva ymnig, förkofra sig,
tillväxa. Tin barmhertighet är hvar morgon
ny och besöker Jorden och hafvet, at alt
sig ljufligt ymbnar och öker. Ders. 19.
hans ätt och släkte Sig ymbnat, att det väl
til stiernors antal räkte. Geisler 377. Alt
hvad å jordenes vidd sig ökar, ymnar och
bredar. Frese 96.
Ymne, n. Ymnighet. [Fsv. =] glöm
ei tacka Gudh, som tig thet ymne gaf.
Kolmodin Qv. sp. 1:544.
Ymneliga, adv. Ymnigt, rikligen. [Fsv.
ymnelika.] gudh wille ymneligha bewisa
sitt vpsåtz fastheet. NT 1526 Ebr. 6:17.
Ymnig, adj. [Fsv. ymnogher, riklig,
överflödande.] aff plåna mina synd effther
thinne ymnogha och marghfålleligha
barm-hertugheet. O. Petri Men. fall N 8 a.
Ymnighet, f. [Fsv. ymnoghet.) 1.
Rikedom. Ens ijdoghs manz anslagh dragha
in ympnogheet. Ord. 21:5. — 2.
Myckenhet. Handvärckerierne ... icke äro til den
ymnigheet komne, at heela landet theraf
kan spijsas och förnöyas. Stjernman Riksd.
2:1630 (1668).
Ymptåge, m. Ympqvist.
Vijngårdzman-nen planterar the unga vijnträän, och medh
ymptåghar uthgreenar them. Comenius
Tung. 439.
Ymsa, tr. och intr. Ömsa. [Fsv. =] så
ymsades thet thesse två slechterne emillan,
at annat skiffte togs then till konungh som
var af S. Erichs slecht, annat, någor af kon.
Karls slecht. L. Petri Kr. 68. och wil kosta
på almogens axlar att offta ymsa om medh
koningar. Svart Kr. 147. — Refl. Ebb och
flood sig ymsa och förbyta. Spegel G.
verk 270.
Ymse, adv. och adj. [Fsv. =] 1.
Ömsesidigt. hvar ocn een sig beflijtar uthi
privat omgänge att ymse och inbördes biuda
och giöra hvar annan heder. Stjernman
Riksd. 2:1449 (1664). — 2. Omvexlande.
Konung Rörek stälte sig ymse, så at han
under tiden hölt sig många dagar så tystr
at ingen man fick et ord af honom, men
stundom giorde han sig så lustig och glad,
at man hade löie vid hvart och et ord, som
han sade. Peringskiöld Heimskr. 1:489.
Altså gick ibland hans män ymse tal och
gissningar om thetta förehafvande. 1:708.
Jfr Ömse.
Ymsom, adv. Ömsevis, ömsesidigt. Een
vnderwijsning Dauidz, j Chorenom ymsom
til at föresiunga. Ps. 53:1. Hwar nu
nå-ghor talar medh tungomål, thet göre han
sielff annar, eller på thet mesta sielff tridie,
och tå ymsom (en i sänder). 1 Cor. 14:27.
om j medh hwar annan bitens och frätens,
så seer til at j icke ympsom aff hwar
annan vpätne warden. Gal. 5:15. Ymspm
vnderdånighe then ene them andra.
Eph-5:21. the ymsom svurit Hvar annan
trofasthet. Sp.egel Sal vish% 11.
Ymst, Ömst, adv. Ömsom, ömsevis,
vexelvis. [Isl. ymist.] Daglige bleffue the
iu försöckte aff fienderne, Spelet föll ymst
aff och till. Svart Kr. 39. Tesse gode
Herrar förde ymbst ordet. Ders. 170.
Ast-rild ymst med Her Ruus tijn tijd skole
lämpliga korta. Stjernhjelm Here. 122.
på een tima rum kan vatnet gå och stana
Rät otta gånger ymst. Spegel G. verk 112.
Uhr huus och i (jag) gått medh stoor flijt,
Och bleff doch vist ömst hijt, ömst dijt.
Kolmodin B la.
Ymtan, f. Lösligt antagande, hum. [Jfr
Fsv. ymta, v., mumla, glunka.] iagh
månge-städhes med ymtan och gissning måste
utleta lijkligeste meningen. Bureus Förord
till Kon. Styr. Asa.
Yndelighet, f. Behag, förnöjelse. [D.
yndelighed Kalkar; jfr Isl. yndiligr, adj.J
1 äre ju frij til att holla edra messor såsom
jder siälff teckes och haffwer meniskion ju
mera yndelighett ther aff att hon hörer någott
gott på siit egit modersmål än på jtt
främmande tungemål. Dipl. Dal. 2:181 (1531).
Yndig, adj. Ynnestfull. Hvarpå Kongl.
Maj:t... med yndige och nådige ord svarade.
Ehrensten (Lönbom Anek. I. 5:118).
Ynga, tr. Föryngra, ynga up en käring.
Dalin Arg. 1, n. 41.
Ynga, tr. Yngla, yngia lefvande ungar..
Comenius Tung. 164.
Yngelsam, adj. Afvelsam. [D.
yngel-som Kalkar.] Ther kommo alle slagz
(djur) i yngelsamma skokkar. Spegel G.
verk 89. alle foglars hoop och alle fiskiars
slechte ... Tilvexa, öka sig och yngelsamme
blifva. Ders. 188.
Ynglediger, adj. Drägtig. Biörninnan
. . . när hon är ynglediger. Spegel G.
verk 226.
Ynglig, adj. Ung, ungdomlig. [T. iijng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
