Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfversteg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversteg
— 1034 —
Öfvertingi
Öfversteg, n. Felsteg, rättfärdiga och
enskylla sina öfversteg och sina villfarelser.
Fabricius 372.
Öfverstorma, tr. Fara öfver med storm.
han öffuerstormar och förtrampar migh. L.
Petri Jobs bok 9:17.
Öfverstå, intr. Sluta, taga slut. [Fsv.
ivirstanda, översta, D. overstaa Kalkar,
T. äberstehen.] thet werk (offret)
offuer-ståndet wardt. 2 Krön. 29:34. regnet är
offuerståndet. H. Vis. 2:11. högtijdhen war
offuerstånden. Joh. ev. 7:14. så snart den
nu tilstundande repeterade sammankompst
i Worms kan öfuerstå. A. Oxenstjerna
(HSH 33: 28).
Öfverställe, n. Främsta, förnämsta
stället, företräde. [T. oberstelle.] Allestädtz
moste man effterlåta them then högre sijdan,
öfverstellet och förmonen. Laurelius Påf.
anat. 168. oliud i kyrkian af dhem, som
strijda om öfverstället. Stjernman Riksd.
2:1802 (1680). majoran finner uti en
örtegård också sitt rum, ändock then präcktige
jucca eller välluchtande tuberosa bör hafva
öfverstelle. Vultejus 100.
Öfverstämma, tr. Öfverrösta. [T. [-iiber-stimmen.]-] {+iiber-
stimmen.]+} nähr dine rådh intet gälla, uthan
du öfverstembd moste giffua efter. A.
Oxenstjerna Bref 2:432.
Öfversvimma, tr. Öfversvämma. han
öfversvimmade med en hast hela landet, lika
som en starck våhrflod. Mörk Ad. 1:171.
Öfversvinna, intr. Vara öfversvinnelig.
Som himmels högd, öffuer iorden bögd,
Longt är ifrå hennes rum, altså Skal nådhen
öffuerswinna. Psalmb. 1572 44 b. ther (i
nådens rike) en evig ro, lust. kärlek
öfver-svinner. Spegel Åt. par. 15.
Öfversäga, tr. Öfverbevisa. [T.
iiber-sagen; jfr Fsv. ivir (ofwir) sigia, beskylla
för.] stånde til retthe och lidhe och vngälle
hwad retwisen och Iagh them åffwersæiande
vardha til eller fraa. Gust. 1 reg. 4: 28.
Öfversäte, n. Högsäte. Her Lars
Sig-gesson hade öfwersätet fram för alle Furster.
Brahe Gust. 1 kr.
Öfversätta, tr. Preja. [T. iibersetzen;
jfr D. overscette, "skrue prisen op, sætte
(prisen) for højt" Kalkar.] Then ther sich
och ther med (med afkortning i lönen) icke
vill benöye lathe, uthan medh dyrere lön
någen öffversättie eller besväre.
Stjernman Com. 1:90 (1546). The öfversättia the
fattighe, och förorsaka igenom theras
girig-heet dyyr tidh. A. Laurentii Verld. speg.
163. öfversättja (stegra) något, etwas im
Kaufe übersetzen. Lind Ord. öfversättja
sina vanliga kjöpare (taga för mycket af them),
seine Kunden übernehmen. Ders.
Öfversättning, f. Uppdyrkande,
prisstegring. [D. overscetning Kalkar.] sodane
varur j Lybecke ... jgenom stor vpstigende
och förhögningh icke met ringe Öffuer
sätt-ningh och dyrning stå til kiöpandis. Fin.
handl. 2:297 (1550).
Öfvert, adv. Högeligen, rikeligen. (Se
Ö fr it.) Så skal han giffua tinne sädh, som
tu på åkrenom såått haffuer, regn, och brödh
aff åkrens åårswext, och thet öffuert noogh
(öfver nog). Es. 30:23. Jagh är kommen,
på thet the skola haffua lijff, och offuert
noogh haffua. Joh. ev. 10:10. Herren . . .
wedergeller öffuert honom som handlar
hog-modeliga. L. Petri Dav. ps. 31:24. Hwar
wij leffde som oss borde, öffuert Gudh wår
wilia giorde. Psalmb. 1572 91 b. öffuert
helsosam och hielprijk (källa). P. Erici
2:337 b. O saligh och öffuert salig är then,
som tu uthi titt himmelska rijke anammat
haffuer. P. J. Gothus Kors M 4 b. —
Förekommer äfven som adj. [Jfr Fsv. yfrin, n.
yfrit, Isl. yfrinn, n. yfrit.] han här någhot
nytt och öffuert (utomordentligt) företogh.
P. Erici 2:365b.
Öfvertala, tr. 1. Aftala, öfverenskomma,
afgöra, besluta. [Fsv. ivirtala.] thet
an-nerlundha war öffuertaledh oss emellom.
Gust. 1 reg. 2: 240. then våpnasyn som öffuer
taladt ær ath årliga hålles skal. 4:307.
öfvertalat war om konung Birger at han skulle
lösz warda. O. Petri Kr. 110. med
hwil-kom Hwsbonden öffuertalat hade både om
arbete och lön. L. Petri 1 Post. S 1 b. Och
är thet fast och öfvertalat, at hoo som helst
sådana laster bedriffuer, öffuer honom skal
komma Gudz strenga wredhe. 2 Post. 173 b.
— 2. Bilägga. [Fsv. ivirtala.] Oc skal
wara een öwertalath sak millan oss oc tiigh
hwat som her tiil dagx skeedt oc giort ær.
Gust. 1 reg. 1:105. thet the hade företagit
skulle wara förlåtit och een öffuertalat saak.
Svart Kr. 110. hvad som var skedt . . .
skulle vara och blifva en öfvertalad och väl
förlikt sak. Tegel Er. 14 hist. 258. iach
haffuer förlijkt idher medh min himmelska
fadher, så at thet är nw alt öffuertalat som
j hadhe brutit honom emoot. O. Petri 2Post.
86 a. alle ting emellom E: K: och oss warit
clare och öffuertalede. Gust. 1 reg. 11:159.
— 3. Intala. [T. iiberreden.] öfvertala tigh
icke, min käre Scipio, lijka såsom Lyckan
icke kunde tilfogha tigh någhen motgång.
Schroderus Liv. 351.
Öfverte, tr. Öfverlemna, skulle allt
riksens Råd taga opp alla saker, dem afsluta
och Hennes Maj:t öfverte, för att
under-skrifvas. Brahe Tänk. 68.
Öfvertinga, tr. Betinga, öfverenskomma.
Hwsbonden ... gaff them theras offuertingade
löön. L. Petri 1 Post. S2b. Jagh haffuer
thet öffuertingat medh mijn öghon, at iagh
icke skulle stå effter någon iungfru. Jobs
bok 31:1. medh them ... öffuertingat war
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
