Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfververldisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfververldisk
— 1036 —
Öga
teckelse skalt tu göra een annor
offuertec-kilse. 26:14. itt bootyygh som öpet är, thet
intet offuerteckilse eller band haffuer. 4 Mos.
19:15. breedde itt offuerteckelse offuer brunz
holet. 2 Sam. 17:19. The nakna läta the
liggia, och läta them intet offuerteckelse j
frostena. Job 24:7. Heluetet är baart för
honom, och förderffuet haffuer intet
offuerteckelse. 26:6.
Öfververldisk, -verldsk, adj. [T. [-iiber-weltlich.]-] {+iiber-
weltlich.]+} Den sijne sinnen haar och
verlden vil besinna, En öfververldisk mackt skal
han förvist befinna. Columbus Poet. skr.
0 4 a. öfververdske verldar. Vitt. 95.
Öfvervigtig, adj. Öfvermäktig. Trätt icke
med enom rijkom, at han icke blijffuer tich
offuerwigtugh. Syr. bok 1536 8: 2.
Öfvervinna, tr. Öfverbevisa. [Mnt. [-over-winnen.]-] {+over-
winnen.]+} om thet roop om nya troo ... vilia
the som thet seya ecke åffuerwinna them
(predikarne) ther til, ath the fara ville [vilse).
Gust. 1 reg. 4:219.
Öfvervinning, f. Öfverhand. [T. [-iiber-windung.]-] {+iiber-
windung.]+} wår troo får sådana segher oc
öffuerwinning. P. Erici 5:25 a.
Öfvervisa, tr. Öfverbevisa. [T. [-iiber-weisen.]-] {+iiber-
weisen.]+} Ther til är Lagen godh, att hon
öffuerwijsar och öffuerwitnar menniskiona
om sina synd. P. J. Gothus Catech. D 2 b.
Hoo kan öffuerwijsa tigh några synd ? Sol.
48. han varder öffuervijster, att han är
aff-vikin ifrå tronne. Rel. art. 362.
Öfvervittna, tr. Öfverbevisa, hans eghen
ondska ... honom offuer witnar och
fördömer. Sal. vish. 1536 17:10. Sathan ...
haller tigh tina synder före och öffwerwetnar
tigh medh titt eghit samwet. A. Sjmonis
Z10 b. Phariseerne voro öffuervitnade uthi
theras samvet aff Christi underverk... att
the voro gudomeliga underverk. P. J.
Gothus Rel. art. 150. ingen ... kan
öffuer-vitna migh ena misgerning. Apost. gern.
400. samvetet sielfft skal bijta och plågha
sigh, sielff sigh anklagha och öffuervitna.
P. L. Gothus Undervisn. 254.
Öfvervågen, adj. Oförvägen, somlige
ynglingar . . . äro öfvervågne och hastige,
begabbandes the älldres varsamhet vid
farliga tillfällen. Rydelius Sed. 38.
Öfvervåld, n. Väld. Ok [kon.
Kristiern) haffuer ... drenkia latid ... presthe ...
oc intrengde med offwerwoll mandraapa ...
till thera kyrkior. Gust. 1 reg. 1:28. j
rege-ren#> medh offuerwold. Am. 6: 3.
Öfvervälda, tr. 1. Öfverväldiga. [Mnt.
overwelden.] Israel kommer af Sara, thet
vthtydhes kempa eller offuerwelda. 1 Mos.
32:28 (glossa). the skola warda aff them
(fienderna) öffuerweldade. L. Petri 3 Post.
89 b. — 2. Våldtaga, våre jungfrwr äre
skämde, och våre hustrwr äre
öfvervälda-dhe. Forsius Esdr. 149.
Öfvervälde, n. Öfvervåld. [Mnt. [-over-welde.]-] {+over-
welde.]+} beskärma eder för oreth oc
off-ueruelle. Gust. 1 reg. 3:350. Jacob
fleming ... hade giort them mykit öffweruelde.
7:115.
Öfverväldig, adj. Som sker med
öfvervåld, våldsam, offueruellig totasningh
(an-tastning.) Gust. 1 reg. 4:136.
Öfvervärja, tr. Afvärja, öffueruergie
landtzens schada och fordarff. Gust 1 reg.
2:230.
Öfvervärjor, f. pl., se Värja 3.
Öfveråta, f. Öfverläsning med mat,
förätning. [Fsv. overata, Mnt. overat.] Jfr
O fä t a. Om tu haffuer ondt aff öffueråto,
så statt vp, gack bort och kasta vp. L.
Petri Sir. bok 31:25.
öfveräfl, m (?). Öfvervåld. [Isl.
yfir-afli, n.] Dygd lijder intet våld; öfver-äfl
hon styrer. Stjernhjelm Here. 888.
Öfverända, tr.’ Ända, sluta. När thetta
är öffuerendt. L. Petri Kyrkord. 65 b.
Thå hans cröningh var öffverändt. Hund
Er. 14 kr. v. 8.
Öfveräta, f. Fråsseri. (Jfr Ofäta.)
lefva i yppighet, i öfveräto. Lindestolpe
Fross. 12. Jfr öfveråta.
Öfveräta sig, refl. För äta sig. [T. sich
iiberessen.] tå een menniskia haffuer
öff-uerätit sig aff maat, som magan icke smälta
kan. Schroderus Pac. 227. hon
öffuer-äter sigh, at hon får ont i lijffuet. Casm.
869^
Öfverätande, n. Een rett Christelig
fasta ... är at man späker oc tämer sin
lekamen med all hans ledhamoot aff
öffuer-ätande och drickande. O. Petri Ingång
A 5 b.
Öfving, se Öfning.
Öga, n. För ögon. alla quinnor mågha
hålla sina män för öghon (visa dem aktning,
huldhet). Esther 1:20. Haff tin wen för
öghon (Vulg. dilige proximum), och hålt
honom troo. Syr. 27:18. ther han förnam
någhon ibland sine tiänare vara skickeligh
och dugeligh, honom hadhe han för ögon
(var han bevågen) och förökade hans såld.
L. Petri Kr. 77. — bespotta och begabba
honom vp j öghonen (midt i synen). O.
Petri Ed. B l a. — Under ögonen, till
misshag, förtret, skada, men. for:nde sloth,
thet han nw oss wndher öghen acthar
for-holla. Gust. 1 reg. 2:145. nogra forrædere
... stemplath mykit ondt oss wnder
öghe-nen. 2:169. foruarath (försvara det,
blockhuset) ath thet wardher them icke forraskath
och bliffuer saa szedhan riichit wndher
Öghe-nen. 3:134. the förnummo at Retten wille
ju falle them wnder ögonen. 6:175. then
mene månd .. . ære nw faldne honom
wnder ögomen (upprest sig mot honom, kon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
