Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konsten att ”Hänga på”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och så vill jag till slut förtälja, vad som hände, då
jag kom till bytesstationen på den linjen. På
enkelspåriga, genomgående linjer blir godstågen stående
vid bytesstationerna och startar efter
passagerar-tågen. Då jag kom fram till bytesstationen, gick jag
av tåget och såg mig om efter godståget, som skulle
starta efter oss. Jag fann godståget, ställde mig vid
ett sidospår och väntade. Jag kravlade upp i en stängd
godsvagn, som var till hälften fylld med kol, och lade
mig till ro. Nästan i samma ögonblick sov jag tryggt.
Jag vaknade vid att dörren sköts upp. Dagen höll
på att bryta in, kall och grå, och godståget hade ännu
inte kommit åstad. En konduktör stack in huvudet
genom dörren.
— Laga dig ut härifrån, din förbannade slyngel!
vrålade han.
Det gjorde jag, och då jag kom ut, såg jag honom gå
längs tåget och undersöka varenda vagn. Så snart
han kom ur synhåll, sade jag till mig själv, att han
aldrig i livet skulle kunna tänka sig, att jag kunde
vara fräck nog att krypa in i samma vagn, som han
hade jagat mig ut ifrån. Och därför vände jag helt
lugnt om dit igen och lade mig till vila.
Men det måste ha varit något parallellt i den
konduktörens och min tankegång, ty han resonerade som
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>