Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Järnvägens farande svenner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något annat i världen än fem cent. Jag skulle ha
betalt, visst skulle jag det! Men bartendern gav mig
inte ringaste chans till det. Så fort han fick ögonen
på den slant jag hade lagt på disken, grep han de
bägge glasen, ett i var hand, och slängde ölet i vasken
bakom disken. Och så sneglade han illvilligt till oss
och sade:
— Ni har vårtor på näsan! Ni har vårtor på näsan!
Ni har vårtor på näsan! Förstår ni?
Jäg visste att jag inte hade några, och det hade
inte svensken heller. Det var intet fel med våra
näsor. Den direkta innebörden av hans ord, gick långt
över vårt förstånd, men den indirekta var klar som
dagen. Han tyckte inte om vårt utseende, och ölet
kostade tydligen tio cent per glas.
Jag grävde nu upp min andra tio-cent och lade den
på disken, och sade obesvärad:
— Åh, jag trodde, att detta var en femcentsser
vering.
— Vi vill inte ha era pengar! svarade han, och
sköt slantarna tillbaka till mig över disken.
Jag lät modfälld mynten glida ned i fickan igen;
med djupt beklagande tänkte vi på den välsignade
ugnen och armstolarna, och modfällda gick vi ut
genom dörren till förstugan.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
