Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Le bohème noir.
honom. Det var omöjligt att under de sista tio åren ha haft någon
förbindelse med parisertidningar och pariserjournalister utan att ha
stött på Gaston Vassy.
Han var en literär bohème noir. Alla samhällsklasser ha sina,
men literaturen, isynnerhet journalistiken, är rikligast försedd med
dem, liksom den var det med deras föregångare. De ha eröfrat
den ena hälften af pariserpressen. Ett äkta pariserblacf har sina
spalter delade mellan krönikan, den franska esprit’ns tummelplats,
och le côté financier, den moderna amerikaniserade delen. På den
ena sidan finner man en otrolig summa af talang, för mycket i en
viss mening, ty literaturen lider kännbart under att dess bästa
pennor sålunda nöta ut sig med dagsverksarbete; man finner
journalistiken lyft till en höjd, som är ouppnådd och oupphinnelig
annorstädes, emedan intet språk i samma grad som det franska har
det lättlästa behag, den koncentration, den slående klarhet, som ar
det vigtigaste för en tidningsartikel. Å andra sidan finner man
en samvetslöshet utan gränser, louisdorjagten gjord till den enda
kulten, den betalade reklamen bredande ut sig i cynisk fräckhet.
Det är en afgrund mellan dessa båda sidor af en parisertidnings
existens. Och det är denna och ej någon annan klyfta, som gjort
det omöjligt för journalisterna i Paris att samla sig till en
korporation, liksom i andra länder. Politisk meningsskiljaktighet förleder
dem ibland till att bombardera hvarandra med de förfärligaste
otidigheter. Men det är nu en gång tonen, en façon de parler,
som då och då har värjstötar till följd och som man för öfrigt
rycker på axlarna åt; ty Gud och hela verlden vet, att det ej är så
illa menadt som det är sagdt. Dagen derpå kan man personligen
mötas med den största aktning och till och med under mycket
vänskaptiga former. Den splittring, som beror på politiken, skulle
journalisterna inom umgängeslifvet komma ofantligt lätt ifrån. Hvad
som deremot aldrig kan sammanföras under ett tak, det är de båda
fullständigt divergerande racerna inom deras stånd. De literära
koryféerna finna sig i, att deras alster i tidningen knuffas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
