Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Névrose, bloddrickning, blodbadning och morfinomani. 137
både på nerver och hjerna. Århundradet är de nervösas tidsålder;
i millionstaden växer århundradets sjukdom till farsot. Man kan
hålla så strängt vegeterande hygien man vill, det tjenar till
ingenting. Pariserluften är mättad med febersmittans vibrioner, man får
in dem med hvarje andedrag. Är konstitutionen god, göra de
ingen skada. Det går då som med det ädla vinet; det behöfver
gäsningsbakteriernas arbete för att bli fullkomligt. Men en
konstitution af ordinär qvalitet tål det ej. För geniet blir pariserlifvets
högtryck en stimulation, som potenserar alstringskraften, för hopen
deremot blir det endast ett rus, som drar alla rusets försvagande
följder efter sig.
Detta la vie surchauffées rus har sitt eget namn. Det heter
den stora nevrosen. Formerna, hvarunder den uppenbarar sig, äro
mångfaldiga, men den är ständigt den sot, till hvilken i sista
instansen pluralitetén af sjukdomsfenomenen, hvarunder det moderna
parisersamhället lider, kan återföras. Alla de yttringar af
extravaganta behof och bizarrt begär, af förvriden moral, af hjertats
mysterier och känslans karneval, hvarmed Paris fabricerar sina
sensationsdramer, alla ha de samma rot. Charcot och hans kolleger
ha lagt dem under analysens mikroskop, och primus motor var
alltid nevrosen.
Baronessan Pschutt har särskilda anlag för smittan. Så länge
den ännu endast är i sitt första stadium, så länge den nöjer sig
med att förorsaka anemi och migrän, hjelper hon sig med sin dusch
och sin gymnastik i anstalten vid boulevard Malesherbes. Men det
är icke slutet på historien. Det går som det måste gå. Stundom
går det till slutet på tjugutalet, men då hon kommer in på
tretiotalet, räcker duschen ej längre till för ett hufvud, der hvarje fiber
bultar, en rygg, som värker i hvarje tum från halsen ner till landen,
mot sexton baler i veckan och tjugu visiter om dagen.
För att kunna fortsätta med sitt lif à la vapeur tar hon sin
tillflykt till annat. I forna dagar var det jernet, som måste ge de
förslappade nerverna ny spänstighet; det är stött från tronen, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
