Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnen och deras uppfostran. 165
som slött traska igenom en glädjelös tillvaro i slentrianens utnötta
skor och endast i enskilda undantagsfall komma i annat förhållande
till gossen än reglement-iakttagandets och straffets, kamrater, som äro
medtäflare och afundsmän, bemöta honom med gäckeri och hån
och ofta öppen fiendskap. En verklig vänskap mellan skolkamrater
är alltid sällsynt, mellan internatskamrater är den så att säga
r exempellös. I denna evinnerliga sammankoppling växer, liksom
i den stora staden, nödvändigt egoismen. Gemensamma intressen
kunna ge sammanhållning, men striden för att tvinga in en smula
sol i tillvaron är för hård och permanent för att tillåta uppoffringar,
den gör armbagsknuffarna till höger och venster obligatoriska i kraft
af sjelfupphållelsens lagar.
Till ersättning för detta utplånande af allt det veka i karaktären
erbjuder internatet omgifningens exempel. Af hvilken art det är,
kan man sluta sig till. Hvarje sammanhopande af menniskor
underlättar möjligheten för sedeförderfsbakterien att trifvas. Och ju
mindre utvecklad organismen är, desto större mottaglighet erbjuder
den för att bli angripen. En enda liten demoraliserad slyngel kan
smitta hundratals kamrater, instängd med dem dag och natt som
han är i internatet. »Det obligatoriska förderfvet» har Albert
Delpit kallat det. Och han är ingen pessimist som Robert Caze.
Han är tvärtom motsatsen och han förklarar till och med, att han
fäller sin förkastelsedom på grund af hvad han sjelf har sett i
lycaeet Louis-le-Grand, det förnämsta i Paris, under en period, då
det styrdes af den hederligaste och förträffligaste pedagog, som
någonsin har utgått från det franska universitetet. Hvarje fransman,
som vill vara ärlig, säger han, behöfver endast erinra sig sina
galer-slafår i internatet för att veta, att det är lasten, skoningslöst och
oundgängligt intvungen i den unges lif. Der finnas alltid osunda
och tidigt förderfvade naturer. De hviskade förtroendena i sofsalen,
de dåliga exemplen och dåliga råden göra hastigt sin
propagandagerning under detta ständiga gemensamhetslif, och den ungdomliga
oskuldens första blomma vissnar för en enda osund fläkt. Det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
