Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Til det HÖGRE ALMÄNNA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifvas en Skönhet som ej är den antagna? Kan denna skönheten äfven vara en högre?
Galliens Mode-krämerska herrskar öfver Oss för länge. Andra Folkslag hafva redan en Sjelfständighet: och Vi yrsle i ungdoms-åren. För dessa kan den gifva lagar. Men den vågar det för Snillen och Konungar. Vågar sträcka sin arm til höjden af Sjelfvarelse och Mandom!
Ej at jag vil utesluta en Skönhet. Det är just detta dårliga Våldet jag bestrider. Må hela Verlden njuta sit lif! Förtjusen, j, Rimare. Men säjen ej löjligen : så skal ni förtjusa, eller tyst!
I Snillets verld är ej fråga utan om Sanning och Skönhet; om själens högsta ljus, rörelse, nöje. Detta är den enda Reglen: och nog. Följen den, med, utan Rim. Gifven blott förtjusning åt den krets j väljen — af små, af stora; jollrande, manliga; glada, eller djupare; gudomliga själar,
eller stoftets!
Besinna! Kasta ert öga öfver Jorden. Denna lyfande krets af Skönhet som nu omger, nu upfyller edra sinnen, Var den altid ? Också då när den låg kringströdd i Naturens vildhet? Gudomliga Sinnen upsökte, samlade den. Har den uphört at finnas sedan några svaga otilräckliga Själar började säja: vi behöfve ej mer?
Jag älskar Snillet; och är omättelig af des skönhet. Men vet ni ej huru man älskar? Huru man förtjusar sig af at genom elden af sin rörelse höja den tilbedna Skönheten? Ach, ni Vet det ej utan så långt ni har känsla. Om
denna felas er — visst! det är Nog.
Dömen mig. Har jag Naturens och Passionens röst? Är jag öm för Harmoniens ljufva eller starka? Talar jag Sanning och Sällhet? Jag frågar min valda Domstol, kretsen af de starka och kännande Själar. De veta at en Skönhet, nyss kommen ur Naturen, måfte hafva en slags vildhet: men som ej annat är, än — nyhet och natur i de starkare behagen. Dock, Sanningen är alltings värde. Jag tilber den med eller mot mig. Döm mig, gudomliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
