Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastorns Åke på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
trofasta handslag, rikt dukade bord, sommarsol och
sommarfägring !
Åkes hjärta dallrade länge vid minnet af allt
detta!
■Sto, Sto
<W> Oti§
9
Åke dröjde kvar en tid. Dagar ilade undan,
utan att han brydde sig därom eller gaf akt därpå.
Hvad angick det honom? Han hade ingalunda
kommit dit för att räkna dagarne. Men då första
ruset lagt sig, tyckte han sig märka början till en sol-
förmörkelse. Hade vännerna tröttnat på honom eller
han på dem? Bestämdt inte det senare. Skulle
det förra vara fallet?
Han frågade Lasse, den gamle oförgätlige Lasse
Ersson.
»Lasse, gossen min!» sa han. »Hvad är det
som kyler?»
Lasse koxade uppåt, där solen glödde och lyste
i full sommarkärlek, och sänkte sedan sina bruna
ögon ner på den bidande Åke.
»Kyler det, tycker du? Du är ju alldeles våt i
hårfästet !» mente han tro på.
Åke torkade svetten ur pannan och försökte för-
klara, hur han kände och tyckte, och Lasses ljusa
och leende ansikte mulnade så småningom.
»Ja sir du, pys», sade han långsamt, »det är ditt
eget fel ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
