- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
16

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Bertil Haakasetts berättelse. - 6. Det nya lägret.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag hade flera vintrar kört foror till Nyslott och kände
således till trakten ganska bra. Vid Puruvesi bytte jag mig
till en båt, och så rodde vi glada i hågen mot vårt mål.
Vi behöfde dock mer än ett år innan vi hunno min brors
nybygge i Ore. Då hade vi dock blifvit en till: Gretti,
flickan ni ser där. Min bror tog väl emot oss och var glad
att få hjälp ty han hade hunnit mycket mindre med sin
odling än hvad ryktet sagt oss. Både Gretti och jag ha hjälpt
honom hvad vi förmått, men hans barnskara växte med
hvarje år, så vi sågo snart nog, att vi behöfde tänka på
annat hemvist, och redan för ett år sedan beslöto vi draga
till Vermland, till Grettis faster, som är gift sedan många
år med en man som heter Grills. Hon medförde stora
ägodelar från sitt fädernehem; kanske har hon något kvar af
dem, tänkte vi. Förliden höst rustade vi oss för att gå,
men då sjuknade Gretti och kom sedan aldrig mer upp.
I våras fick jag ondt i bröstet, så ingen färd blef för mig
heller förr än för en tid sedan, då Lillgretti och jag drogo
af, och här blef jag liggande. När jag kan fortsätta min
färd, vet endast Gud. Hjälp mig ned på bädden igen!»

Då Bertil Haakasett nämnde Grills’ namn hade Pekka
lyft upp hufvudet, men sedan låtit det sjunka igen och icke
afbrutit Bertils berättelse. Nu satt han tyst och begrundande.
I hans minne återkom mycket af hvad han sett och
upplefvat, och han kunde icke undgå att tänka på, hur
besynnerligt händelserna ibland foga det här i lifvet, ty ännu en
gång hade han kommit i beröring med Vappus släkt.

*


6. Det nya lägret.



Några dagar förflöto; den sjukes tillstånd blef hvarken
bättre eller sämre. De båda friska karlarna jagade och
fiskade, men intet väsentligt blef uträttadt, tills en dag Pekka
sade till Pavo: »Vi måste uppskjuta vår vandring till
Oreskogen för i år. Bertil och flickan kunna vi icke öfvergifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free