Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Hur Gretti fick en björnpäls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du förmår ej lyfta honom, Gretti,» sade Pekka leende.
»Vänta, vill jag hjälpa dig; kanske du kan bära honom på
ryggen.» — »Jo, jag kan,» envisades Gretti. Men då Pekka
lyfte upp björnen, var han en hel del längre än Gretti. Då
hon såg det sprang hon genast till fadern för att berätta,
att Pekka äfven skjutit en björnunge.
»Af den björnens skinn skall jag göra en päls åt dig,
lilla Gretti,» sade Pekka vänligt då han kastade ned björnen
vid boden, »och den pälsen skall bli både vacker och varm,
Gretti, det kan du lita på; och så slipper du frysa i vinter.»
»Tack, Pekka! Men icke tror jag du kan sy någon päls,»
sade hon halft sorgsen. »Å jo, på den behöfs icke många
sting, skall du se,» svarade Pekka leende. »Jag skall laga
till den redan i kväll, om du hjälper till. Vill du det?» — »Ja
Pekka, det vill jag.» — »Se nu väl till far under det
jag tager flotten och seglar efter den stora björnen!»
Gretti funderade mycket på hur Pekka skulle kunna sy
hennes päls, men fick saken klar för sig då Pekka helsnodde
björnungen. »När jag får bereda huden,» sade han, »är det
blott att påtaga den som en skjorta, och sedan behöfver du
ej frysa.»
Först på tredje dagen återkom Pavo från sin vandring
norr ut med älfven. »Ingen fara från det hållet, Pekka!
Där bor folk som hvarken äro norrmän eller svenskar, sade
de. Det är sällan någon kommer till dem i deras aflägsna
by. Komma svenskar, säga de, att folket är svenskar, och
så till norrmännen, att de äro norrmän. De lefva ungefär
de som vi af jakt och fiske samt jordbruk. De veta icke
af oss, finnar, kunna icke svedja och så råg och äro föröfrigt
beskedliga människor. Af dem ha vi ingenting att frukta.
Mot mig voro de vänliga, och då jag sade dem, att jag var
finne, trodde de mig vara fjällman (lapp) och bådo mig döda
alla björnar som gjorde dem skada.» — »Och det lofvade
du dem?» — »Ja, men du tycks ha förekommit mig, Pekka.
Hur fick du dem?»
Den jakten berättade Gretti för Pavo.
»Hur är med dig, Bertil?»
»Lika som förut: jag är hvarken bättre eller sämre.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
