Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Genom finnskogarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansåg man dem odugliga till krigstjänst, eller ville man
behålla dem hemma som en sorts gränsbevakning, ty då
oroligheter eller krig med våra västra grannar förekommo
uppbådades alltid finnarna. De voro ock de som mottogo
första stöten af danskarnas anfall, åtminstone inom
Vermland. Men då finnarna bodde på båda sidor om gränsen,
voro de icke oberedda, ty genom sina stamförvanter och
släktingar på norska sidan fingo de underrättelse om faran
och höllo sig beredda att möta den.
Att döma af finnarnas berättelser, synas icke heller några
allvarligare anfall af danskar eller norrmän skett eller ens
varit påtänkta på de trakter där finnarna bodde. Anfallen
på finnarnas område eller de egentliga finnskogarna kunde
i brist på vägar icke företagas i någon större skala. Det
var endast mindre hopar bestående af infödda norrmän, som
öfverskredo gränsen. Finnarnas berättelser förtälja, att de
icke framforo så särdeles hårdt eller vildt emot dem. Väl
fråntogos dem deras kreatur, hvilka dock finnarna vanligen
hade undanskaffat, men så väl bostäder som skörd lämnade
de nästan alltid i fred. Finnarna å sin sida flyktade undan
i skogen, och det var endast då de sökte återtaga de
bortförda kreaturen som strider uppstodo. Och därpå får man
icke undra, då kreaturen voro finnarnas förnämsta eller snart
sagdt enda egendom, villkoren för deras bärgning. Att de
uppbjödo all sin förmåga för att återfå sin egendom, är
troligt, likasom att de då också slogos tappert.
Undantag berättas dock, och må här ett sådant anföras,
som var egendomligt nog.
Sagan därom förtäljer, att ströfvande norrmän ankommo
till Midskogen, där man dock var beredd på besöket.
Kvinnorna hade gömt sig; men husfadern, beväpnad med bössa,
stannade kvar för att försvara hemmet. Till hjälp hade
han en annan finne, men denne endast beväpnad med en yxa.
Då norrmännen anlände tappade husfadern alldeles modet.
Han gaf sig genast fången, ehuru hans kamrat, som tappert
slogs med fienden, uppmanade honom att försvara sig.
Slutligen blef dock finnen öfvermannad och bunden, hvarpå
norrmännen, medförande båda finnarna som fångar,
återvände öfver gränsen. Då de skulle öfvervada en älf funno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
