Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. Det tappade spåret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pekka kände sig betryckt då han måste framföra
hälsningarna, som han sade, från Bertil. De voro inga andra
än meddelandet om hans frånfälle, hvilket naturligtvis
framkallade sorg i den redan förut hårdt pröfvade familjen.
Man gladdes dock då Pekka berättade, att lilla Gretti
hade det bra, och bad dem icke oroa sig för hennes framtid.
Det skulle nog bli bra för henne. Så väl Antti som hans
söner skulle nog draga försorg om henne, i fall hennes
släkting Vappu icke skulle kunna göra det, hvilket Pekka
dock trodde hon både ville och vore i stånd till.
Då Haakasett och hans folk följande dag gingo till sitt
arbete sade sig Pekka och Pavo vilja gå ut i skogen för
att bese trakten. De ville återkomma för vidare samspråk.
»Vi få göra vårt bästa, Pavo, för att bistå Haakasett.
Att börja med måste vi skaffa dem vildt, och det skall nog
lyckas oss.»
»Visst,» sade Pavo. »Vi gå en bit från hvarandra och
låta hundarna söka.»
Ett par dagar därefter kunde Haakasett glädja sig åt
att nöden för lång tid var aflägsnad från hans hus.
»Kan du gifva oss någon upplysning om hvad slags
folk röfvarföljet består af?» frågade Pekka sin värd då han
stod i begrepp att lämna honom.
»Icke med säkerhet. Men de tala icke lika med
helsingarna, så mycket har jag hört, så helsingar äro de icke.»
»Kanske äro de finnar?»
»Nej, visst icke.»
»Så går talet söder och öster ut,» sade Pekka.
»Det är ett stort misstag, Pekka.»
»Vet någon, hvar de ha sitt tillhåll?»
»Nej, ingen har vågat följa dem så långt. Men de fara
vida omkring åt alla håll; än äro de här, än där, och i
vinter säges det de varit i Norge. Bönderna äro nu så
uppskrämda, att de varit tillhopa och enats om att gå man ur
huse för att uppsöka och förgöra denna landsplåga. Men
kommer det talet till röfvarnes öron, tänker jag nog de
akta sig.»
»Farväl med dig, Haakasett!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
