- Project Runeberg -  Pekka Huskoinen /
184

(1895) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Fiskrarne. - 39. Förberedelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

39. Förberedelser.



Närmare kvällen hörde Pekka och hans kamrat, att det
plaskade i vattnet; men redan en stund förut hade Rakki
rest sig och därmed varnat Pekka. Hans blef bestört då
han såg Piggen komma ensam med flotten. Han frågade
genast, hvar Pil var. Pekka gjorde en rörelse som Piggen
förstod. Han vore här, sade han, för att hämta Hans, ty
karlarne förstode, att han vore ute för att söka dem.

»Gå ut på flotten!» sade han till Hans; »jag vill tala
med Pekka.»

»Hans vet ingenting om den nya utgången; du måste
söka utforska den af Pil eller den andre. Jag går nu till
Myggsjön för att möta Ram. Bevaka fångarne väl och möt
här i morgon vid denna tid! Behåll Hans; han får ej
återvända till röfvarnästet. Adjö!»

Därmed gick Pekka.

Från sjön, där Pekka lämnade Piggen, Pavo och de två
fångarne, och till mötesplatsen vid Myggsjön var ej långt.
Företrädd af Rakki, gick Pekka raskt genom skogen, ehuru
det nu var kolmörkt. Han kom sålunda fram före midnatt.
Vid framkomsten gjorde han sig en eld och sof i god ro
till ljusa dagen. Då han visste, att Ram skulle anlända
tidigt nog, hade han icke medtagit sin kunt, hvilken innehöll
hans matförråd. Blott ett par läffsor hade han stoppat
på sig, ty han tänkte, som skogsmännen ofta tänka: »alltid
finna vi något», och det ligger ett visst behag i denna tanke
eller kanske rättare detta själfförtroende. Men egendomlig
är den känsla skogsmannen erfar då han vaknar på morgonen
utan att veta, när han kan tillfredsställa sin aldrig svikande
aptit.

Pekka var van att reda sig i skogen och visste nog,
hur han skulle raskt erhålla sin frukost. Han begaf sig ock
genast till den från sjön utfallande lilla älfven, där han utan
lång tidsutdräkt erhöll en hop små foreller, tillräckliga för
honom och Rakki, hvarefter frukosten ganska raskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:00:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pekkahus/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free