Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 52. Löst gåta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så matt, att jag icke orkade gå utan hjälp. Grills tog
mycket illa vid sig då han såg mig så eländig. Skepparen
skulle segla ifrån oss, sade han, och sedan kunde ingen
veta, när vi skulle få en så passande lägenhet.
Jag hade aldrig tänkt mig resa längre än tills jag
träffade Fabian. Nu gjorde det detsamma hvart jag for.
Jag ville dö, ty lifvet lockade mig ej längre. Därför sade
jag till Grills, att vi skulle resa så fort som möjligt. Jag
blefve nog bättre, blott vi komme från den stora staden
med dess många människor, och redan samma dag på
aftonen flyttade vi ut på skutan. Under natten låg jag vaken
och tänkte och tänkte på Fabian, som glömt mig, och så föll
jag på den tanken att låta honom veta, hvar jag fanns, och
att jag icke glömt honom, utan ville gifva honom det käraste
jag ägde. Så sände jag honom Korpen: Grills hade af vår
värd fått veta hvar han bodde. Jag har många gånger
sedan dess undrat på att jag så lätt kunde skiljas vid Korpen,
men troligen var jag så krossad af olyckan, att jag var
likgiltig för allt.
Af resan öfver sjön minnes jag intet annat än att Grills
hela tiden satt vid min bädd och passade mig som jag varit
ett litet barn, äfven flera veckor sedan vi kommit i land.
Några plågor hade jag icke, men resa mig upp eller tänka
redigt kunde jag icke. Vi bodde under min sjukdom hos
skepparens hustru, hvilken var en gladlynt och språksam
kvinna, några år äldre än jag. För henne fattade jag
tillgifvenhet, och då jag började tillfriskna språkade vi ofta
och länge, och af henne fick jag reda på åtskilligt om det
främmande landet som sedan kom mig till nytta. Grills
hade en gång under mina redigare stunder föreslagit mig
att gå förut och köpa oss ett hem bland våra landsmän i
Värmland, men detta afböjde jag och bad honom vänta tills
jag blefve frisk.
Som du minnes, inträffade vi först sent på sommaren
hos er i Bogen. En stor förändring hade under tiden
försiggått inom mig. Under de långa dagar jag låg fängslad
vid sangen hade mitt hat till dem som drifvit mig från
hemmet tilltagit, och då vi sedan under vår resa till Värmland
på många ställen blifvit hånade och bedragna af svenskarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
