Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. En dag i min mors affär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Att fåfäng gå lärer mycket ont; vilken
inkarnerad syndare ni då måste vara.
– Jag höll på att tänka, svarade Flat.
– Jag misstänker, att det är först på sista tiden
ni slagit er på det. På vem eller vad tänkte ni då?
– Jo Jag tror jag tänkte på huru lång tid det
kunde dröja innan middagen är färdig.
– Så ohövligt, mr Flat; ni skulle ha sagt att ni
tänkte på mig, svarade min tant.
– Ja, det gjorde jag först och så kom jag att
tänka på middagen.
– Nå, nå, bliv ej ond, miss Amalia; Flat bevisar
er en stor hövlighet genom att dela på sin
uppmärksamhet; men jag önskade verkligen veta varför
damer skola förstöra musslin med sådan förutbestämd
avsikt. Vill ni förklara det mrs Keene?
– Jo, kapten Bridgeman, ett handarbete är en
högst värderik sak för en kvinna, isynnerhet då hon
befinner sig i sällskap med gentlemän, sådana som
ni. Det befriar henne från att slå ned sin blick eller
fästa den på er, då ni pratar nonsens; det hindrar
er från att kunna läsa i hennes ögon vad som
föregår i hennes själ eller att upptäcka vad verkan edra
ord tilläventyrs utöva på henne; det bevarar från
mycken dumhet mycket ofta en rodnad; ibland vet
ju en stackars kvinna knappast vart hon skall vända
sin blick, ibland vänder hon den överallt utom åt
rätta hållet. Nu är ett stycke musslin med en nål
till ett botemedel för allt detta; hon ser ned på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
