Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Åter ombord på Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rum, själv gått ut och pratat, samt försäkrade, att
hon ej tre minuter varit ur ytterrummet, och att
ingen själ hade kunnat komma in. Dessutom var
det ju icke troligt, att jag varit i Chatham, utan att
någon skulle ha känt igen mig.
Mormor skakade i alla fall på huvudet, men teg,
under denna ventilering av frågan. Tant Milly
försäkrade, att jag aldrig kunnat vara i Chatham, utan
att hava hälsat på henne; hennes tanke var därför
den, att pigan läst brevet och tagit det, för
att visa sina bekanta, och att någon som önskade
genom brev äga ett band på min mor, hade
behållit det.
Förmodligen stannade min mor slutligen själv
vid denna tanke, som blev henne en källa till
mycken oro. Hon tordes ej yppa ett ord därom för
kommendörkapten Delmar, och väntade sig
dagligen, att man skulle hembjuda henne brevet emot
erläggande av en viss summa penningar. Men
anbudet gjordes aldrig, alldenstund brevet blivit insytt
av Bob Cross i en sälskinnspung och bars kring min
hals i ett band med lika mycken aktsamhet, som om
det varit en bit av det heliga korset.
Men, långt innan alla dessa funderingar mot och
med hunnit slutas, hade hans maj:ts skepp Calliope
fått order att segla, och lämnade för en god
bris kanalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
