Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Tommy Dott försvunnen och spökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vat chip is dat?
– Hans brittiska majestäts skepp Calliope,
svarade kommendörkapten Delmar, och förnyade därpå
sin fråga: Vad är det för skepp? Var man lägge
sig ned på däck! sade han därefter. Befallningen var
knappt åtlydd, då den främmande fregatten gav oss
hela laget, och, som vi voro mycket nära, med stor
verkan på skrovet och tacklingen; men, som folket
lagt sig ned, blevo ganska få av dem skadade.
Så snart braket var förbi, ropade
kommendörkaptenen:
Upp, karlar, och given eld, då jag lovar upp under
hennes akterskepp.
Inom ett par sekunder hade vi skjutit fram ur
rökmassorna, och lovade nu akter om henne, varvid hon
fick hela vårt lag.
– Låt henne falla av igen! Brass bidevind, klart
att vända! voro de befallningar, som därefter följde.
Vi sträckte ut från henne omkring tre
kabellängder, tills vi hade tillräckligt rum att vända; då gingo
vi över stag och höllo åt henne igen, styrande på
hennes lovarts låring, liksom vi ämnat angripa henne
till lovart.
– över till babords kanoner, gossar! klart vid
akterbrassar och boliner, löjtnant Hippesley.
– Ja! ja! allt är klart.
Så snart vi voro nära nog, skivades akterrårna,
klyversskot halades till lovart och rodret lades upp.
Calliope manövrerade förträffligt; hon föll tvärt av,
vi passerade ånyo akter om Holländaren, och gåvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
