Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle de aldrig veta annat, än att det vore han, helst
duellen skall försiggå på kvällen, och vad angår att
kunna skjuta, så tror jag mig om att kunna träffa en
knapp lika säkert som någon duellant i världen.
Mastern bet sig i läppen och teg en stund;
slutligen sade han:
– Vad ni föreslår, låter sig visserligen lätt göra;
men vad har ni för orsak att våga ert liv för
kommendörkapten Delmar?
– Vad sade ni icke själv att ni vore färdig göra
detsamma för tjänstens heder. Jag hyser samma
känsla, som ni, i detta fall, och önskar dessutom göra
en tjänst åt kommendörkapten Delmar, som alltid
varit god emot mig. Även om jag skulle falla, vad
är väl en underofficers liv? – intet!
– Det kan nog så vara, svarade mastern kort;
men, liksom för att rätta sitt uttryck, tillade han: Det
vill säga en underofficer i allmänhet; men ni synes
mig förr eller senare bliva värd något mera. Likväl
anser jag i det hela saken inte så oäven, och, om
icke chefen är bättre i morgon, skola vi tänka
närmare därpå. Det förefaller mig, som om ni lättare
skulle kunna expediera den där karlen, än
kommendörkaptenen, vilken, fastän han har lika mycket mod,
som någon, icke, så vitt jag tror, i hela sin livstid
lossat tjugo pistolskott. God natt! Naturligtvis
stannar detta oss emellan.
– Frukta intet, sir, god natt!
– Jag gick till kojs, helt förtjust över det halva
bifall till mitt förslag, jag fått av mastern. Det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
