Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Ett hastigt besök hos Gyllenburgska familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag har åtminstone icke, — sade långsamt och
begrundande Gyllenburg, — sett någon, som härutinnan
liknar honom.
— O, det är en känsla öfver all beskrifning skön,
— sade den unga flickan med hänförelse, i det hon
tryckte händerna hårdt samman mot sitt bröst, — att
rätt djupt kunna högakta den man älskar! Han är ej rik,
det vet jag, — tillade hon med rörelse, — klockan har
troligen varit dyr, och säkert bar han icke ulan att
försaka något för sig sjelf, kunnat köpa den. O, mamma,
jag vill också göra en uppoffring, jag vill sälja mitt
halsband.
— Har du redan ledsnat vid det? — frågade
Elisabeth.
— O, D*j . . . del är så vackert ... det är den
enda prydnad jag önskat mig . . . och det är mig kärt . . .
ty jag har fått det af mamma, på årets första dag under
min sömn . . . men jag behöfver det ju icke . . . och när
min fästman beröfvar sig hvad han behöfver — ty jag
vet att han gjort det — för att förljufva (iden för den
lidande . . . skulle jag icke då uppoffra hvad som på det
hela taget är blott en lyxartikel.
— Nej, min dotter, det får du icke; erinrar du dig
icke, att vi sade dig att det var ett familjesmycke, länge
för oss förloradt... och genom en särdeles skickelse
återfunnet.
"Du får icke" voro ord som ej Engel varit van höra
från sin faders läppar.
Hon teg, men en obehaglig rörelse, hvilken hon
ej sjelf visste hvadan den kom, genombäfvade hennes bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
