- Project Runeberg -  Ung-Hans' kärleksbref /
59

(1897) [MARC] Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hufrud taget sade jag ingenting annat än
dumheter som du väl kan förstå. Ty när man skall
öfvertyga andra, än den älskade själf, om sin
kärlek och dess berättigande, så är det alltid
skralt med logiken. I kärlek har man ju inga
andra rättigheter än de man ta’r sig! — Alltså,
lian fick allt mer och mer rätt, och det gjorde
honom själf ondt, för han är en sådan hjärtans
människa! Oeh jag var helt vek om hjärtat för
jag visste att du satt i rummet bredvid och
väntade och grät. Och så kommo tårarna i

ögonen på mig och det smittade honom med,

— kort och godt, vi satte hela huset under
vatten 1

Men gå min väg skulle jag ändå, sa han,

— och aldrig mera komma tillbaka, ej heller
få se dig och säga dig adjö innan jag gick. Jag
fick det ej heller. Men själf tog han mig i
famn innan jag gick och mumlade: »Ni kan
komma igen en gång till och säga adjöl*

Den hedersmannen!

Och när jag nästa gång kom, körde han ut
mig mycket mildare och äfveu då med löfte, att
få komma igen en gång till och säga adjö. Och
resten vet du; för resten af hans motstånd var
det ju du som bröt. Hur du bar dig åt liar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:12:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phunghans/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free