Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
god» för digl — Eller skulle det verkligen vara
ondt samvete — öfver din nyfikenhet att vilja
ha reda pä mitt förgångna?
Bekänn då, på ögonblicket, syndiga barn,
allt det onda du gjort. Men bekänn ej
godvilligt, utan låt mig forst utsätta dig för den
grymmaste kysstortyr, tills du ber om nåd. Och
då får du den nåden att bli ihjälkramad i mina
högst egna armar, så när som på en liten rest.
Af den resten gör jag sä en kärleksdikt, skrifter
den på en grafsten, ooh lägger mig själf till
hvila därunder. Ocli när ovännen kommer och
knackar på stenen och säger: »Vänd dig i din
graf, Hans, eller stå upp igen! Dikten, som
du ligger under, är dålig, — din Magda var dig
ej värd,» — så blir det hvarken omvändelse eller
uppståndelse af. Utan jag kommer att svara,
att den dikten är god nog åt mig. Men för
honom och alla andra skall den vara dålig, ty
jag ensam får tro dig vara ren som en ängel
och känna mig salig i det. Låt alltså alla dina
fromma betänkligheter fara. De gagna till intet.
Ty hade du också gjort det allra värsta
som kan tänkas, så har jag dig kär och bryr
mig alltså inte om det. Och har du inte
for-brntit vidare, än den bagatellen du omnämnde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
