Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtskilligt annat att läsa. Men det enda positiva innehållet i
denna litteratur, det enda, som der klart och bestämdt
uppställes såsom målety det är den »reformation» af samhället,
dess lagar och åskådning, som i korthet kan uttryckas så:
fullkomlig frihet i könsumgänget, som börjar, när
könsdriften vaknar, en frihet utan andra ansvar och pligter än att
tillgodose sin egen fördel Att hvar och en, om han vill
och så länge han vill, skall få bilda familj, hör naturligtvis
också till denna frihet. Deremot tycks han icke dit vilja
hänföra s. k. onaturlig otukt mellan menniskor och djur eller
mellan menniskor af samma kön. Han inskränker sig till att
sysselsätta sig med sina många erfarenheter »på detta område,
som är nästan hermetiskt slutet och som det är på tiden
att öppna för att få frågan utredd». Och han slutar med att
taga saken i försvar såsom alltid orsakad af särskilda
förhållanden, som göra fenomenet förklarligt och ursäktligt,
gemenligen »brist på tillgång till naturligt könsumgänge».
Dömandet och bestraffandet af sådant såsom brott är ett
brottsligt öfvergrepp af den »öfverklass», som tyranniserar
samhället och skrifvit lagarne.
Att ingå i någon kritik af denna litteratur och dessa
idéer kan icke falla mig in. Så långt hafva vi lyckligtvis
ännu icke kommit, att det skulle behöfvas. Hr
Strindberg förklarar på ett ställe i »Likt och Olikt» (»Lifsglädjen»
sid. 2): »Efter långa tidehvarf af frivillig och ofrivillig lögn,
af förkonstling i seder och språk vaknar stundom ett
allmänt behof af brutalitet, en yrvaken lusta att få rifva af
sig kläderna och gå naken, att blotta det otillbörliga, att
nalkas det frånstötande, att få vara ett lyckligt och muntert
djur.» Denna lusta tycks nu i fullt mått hafva infunnit sig
hos hr Strindberg, ty om han också ej bokstafligen, en sak
som jag icke känner, tillfredsställer den, kan man dock med
fog säga, att han i dessa skrifter, med hvilka han tid efter
annan riktar vår litteratur, figurligt taget kastar af sig
kläderna och »går naken» infor den läsande allmänheten, fastän
just icke såsom ett »lyckligt och muntert» djur, utan tvärtom
som ett olyckligt och skäligen tråkigt djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
