Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi lärare torde kanske bast kunna svara på den frågan.
Såsom förr i verlden den, som lyckats krafla sig igenom
studentexamen, men sedan icke dugde till något annat, alltid,
ändå kunde »slå sig till pr est» och dermed blifva
målsman för de högsta sanningarna, så duger i våra dagar,
sedan prestema blifvit satta af väldet och litteratörerna
regera, den, som icke duger till något annat, alltid till att —
blifva »litteratör» och dermed de stora samhällsfrågornas
tolk och målsman. Fordringarna för att blifva litteratör äro
på visst sätt liberalare, ty till denna inflytelserika ställning
behöfs icke en gång studentexamen såsom kompetensvilkor.
Gör en pojke icke sina pligter i skolan, läser han icke öfver
sina lexor, skrifver han dumma krior och presterar Htet emellan
lappar från pappa och mamma, isynnerhet från mamma,
intygande, att han varit borta från skolan till följd af än den
åkomman, än en annan, och lyckas han ändå ändtligen,
kanske efter en och annan kuggning, eller lyckas han icke alls
blifva »mogen förklarad», är det i hvilket fall som helst
numera ingalunda något ovanligt, att hans lärare en vacker
dag, kort tid derefter, öfverraskas af den nyheten, att »de
unges förbund» rekryterats af en ny »litteratör», som är
ingen mer och ingen mindre än just den der pojken. Till att
ordentligt sköta sina studier duger han lika litet som till
något ordentligt s. k. praktiskt arbete; dertill känner han ingen
»kallelse». Men till »litteratör» duger han, till att besvara
äktenskapsfrågan, arbetarefrågan samt för öfrigt alla möjliga
sociala och religiösa frågor; han duger med ett ord till
förmyndare för samhället, till att — »bilda den allmänna
opinionen». Detta är hans »kallelse», det känner han tydligt.
— I den till julen af hrr af Geij erstam, Jseger och Moller
Illustrerad Tidning för 1886 t. ex. är »Evoiv af Q. Pauli placerad på
första sidan, en liten dimmig och suddig klump, som vid närmare på*
seende befinnes vara en på marken liggande naken qvinnofigur. Den upp*
lysande versifierade texten talar om, att det är en backant, som sofver
af sig ruset. Att utkastet är skickligt och försvarar sin plats i en
målares portfölj, är möjligt. Men att i en tidning, afsedd för
salongsbordet och för familjens stora och små medlemmar, sätta dylika
teckningar på den mest i ögonen fallande platsen, är oskickligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
