Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här, der ur klippans hällar jernet t&mdes,
Hon grundades den evigt fria bygd:
Och när åt bojan folken tyckts sig lemna,
Då kommo Nordens Söner att dem hämna.
Så tänkte man i våra fäders dagar.
Du är försvunnen tid af dygd och makt!
Hvad mer, om Tysklands lärdom oss behagar,
. Och Gallien kläder oss med lust och prakt,
Och Indiens krydda våra rätter lagar,
Om lika många band de på oss lagt?
Hvad mer om tusen skatter till oss hvälfva,
Och vi då äga allt och ej oss sjelfva!
Och Nordens son Europas flärd församlar
Och känner allt, men ej att vara fri:
ljus ej ser, af idel visdom famlar,
Tills lust och maklighet hans herrar bli;
Och då hans sköra lycka slutligt ramlar
An vekligt höjer hopplöshetens skri,
Än trotsigt vill åt ödet vördnad lära*
Och talar högt om sina fäders ära!
En slaf är den, som usla lustar jaga,
Om kedjan aldrig skramlat kring hans fot.
Blott det är dygd, att handla och fördraga
Med enfald och med kraft och utan knot.
Det blott en vishet finns — att emottaga
Med lugn sin lott oaktadt ödets hot:
Du fåfängt söker den kring vida jorden
Om i ditt bröst den ej är nedlagd vorden.
På segerrika marker Svensken träder,
Der berg och skogar tala forntids bragd.
Han ropar dig den sång, som stormen qväder
Kring kämpars aska, djupt i högen laggd:
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
