Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid månans glans han satt der qvar
Och kysste tåren från dess öga.
Kom så en vind — det morgon var —
Och drömmen flydde till det höga!
Jag drömde du som stjerna satt
Uppå det blåa fästets panna,
Och vandraren, i jordens natt,
Sågs häpen vid dess skönhet stanna,
Men, som ett moln, jag sagta flöt
På himlen fram, hvars glans du prydde,
Och i en dimma stjernan slöt,
Tills dagen kom — och drömmen flydde!
Jag drömde du ett echo var,
Och jag en sång af hjertat skrifven.
Hvar ton, som jag i rymden bar,
Blef af din stämma återgifven.
Det ord du trognast gaf igen,
Som jag på dina läppar lade:
Jag älskar! — O, jag hör det än,
Det är ej dröm, att du det sade!
FISKAREN.
P& nattlig strand, vid svall och bölja,
Min gamla hydda enslig står;
Dess fot de vreda vågor skölja
Och skummet opp mot rutan slår.*
Fast åskan ljungar, stormen tjuter,
Jag slumrar lugnt i halmtäckt skydd,
Ty aftonbönen innesluter
Mig i den Eviges beskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>