Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställen, hufvudsakligast uppgräfvas de dock från ett mycket
högt berg, icke långt från Roerfjord (Rödefjord). Stenen
träffas på hela bergets yta, så att man ej behöfver gräfva
djupt för att erhålla den i kubikfotstora stycken och
mera. Från hörnen af islandsspatskristallerna skjuter ibland
ett hårdare ämne ut, ej olämpligt att skära glas, till
formen skildt från hufvudmineralet och snarlikt diamant».
Något tillägg eller beriktigande till denna mycket oklara
berättelse om mineralets förekomst har hvarken den lärde
Hamburgerborgmästaren Johan Anderson (1746) eller hans
grundlige recensent Niels Horrebow (1752) att meddela,
och lika förgäfves söker man upplysningar om den
märkvärdiga mineralförekomsten i Olafsens och Povelsens Reise
igiennem Island foranstaltet af Videnskabernes Sælskab, tryckt
i Soroe 1772, eller i Uno von Troils bref om sina
iakttagelser på Island 1772, eller i W. J. Hookers resa 1809.
Den förste, som lemnat en verklig mineralogisk beskrifning
af fyndstället, är C. Krug von Nidda. Han till och med
riktade geologernas plutomyth med en ny saga för att
förklara den vackra kalkspatens bildning. Från ett
underliggande hypotetiskt kalkstenslager hade vid den glödande
smälta doleritens frambrott ett stycke kalksten blifvit
lösryckt, fördt till jordytan och af hettan förvandladt till
Islandsspat! Islandsspaten skulle således bildats på ett sätt
snarlikt det, som vissa geologer angifva för tillkomsten af
jernblocken vid Ovifak, och dock säger v. Nidda
uttryckligen, att islandsspaten förekommer ej i en rundad klump,
utan på en lång och smal spricka i den omgifvande
finkorniga, augitrika doleriten. Sedermera har stället äfven besökts
af C. W. Paykull. Han anger riktigt, att kalkspaten
uppkommit på våta vägen, antagligen genom den omgifvande
trappens förvittring.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
